Går det att kommunicera med flera dialogsystem samtidigt?
Dialogsystem, dvs. datorsystem för kommunikation på talat eller skrivet språk med eller via datorer, blir allt vanligare. De finns som telefontjänster, i bilar, i rymdfarkoster, på webben och i GPS-navigatorer. I stort sett alla dialogsystem som finns tillgängliga idag är avpassade för kommunikation mellan två parter – användaren och systemet. Men Fredrik Kronlid undersöker i sin avhandling om det också är möjligt att skapa system för att en användare ska kunna kommunicera med flera dialogsystem samtidigt.
För att en användare skall kunna använda fler än ett dialogsystem samtidigt, krävs att dessa system förhåller sig till varandra, så att de “förstår” vilka yttranden som är riktade till dem och vilka som är riktade till andra system, och också när de bör vara tysta och när de bör tala. Om man kan bygga sådana flerdeltagarsystem kan man på ett enkelt sätt skapa “lag” av specialiserade dialogsystem för att lösa komplexa problem.
Till exempel kan man skapa ett “resebokarlag” genom att kombinera ett flygbokningssystem, ett hotellbokningssystem, ett tågbokningssystem och ett försäkringssystem. Genom att samordna sig språkligt, kan systemen lösa flera resebokningsuppgifter åt en och samma användare. Andra lag kan vara sammansatta på andra sätt för att lösa andra problem.
Fredrik Kronlid behandlar i sin avhandling hur den centrala logiken i ett sådant flerdeltagardialogsystem kan utformas. Genom att utgå från en etablerad teori om hur man kan bygga dialogsystem för två deltagare och utöka den med turhantering (vem som har rätt till ordet vid en given tidpunkt) och frågehantering (vem som har rätten och förpliktelsen att besvara en viss fråga) för fler
än två deltagare, konstrueras en flerdeltagardialoghanterare. För all implementation används den kommande W3C-standarden SCXML.
Avhandlingsförfattaren modellerar turhanteringen efter en välkänd teori för hur tur hanteras i konversation mellan människor. Frågehanteringen bygger på modeller som beskriver de roller som tilldelas deltagarna i konversation och används för att hantera de förpliktelser och rättigheter som finns i fråga om att besvara frågor.
Kronlid föreslår dessutom en uppdelning av frågor i kategorierna kollektiva, distributiva och individuella frågor, för att korrekt kunna beskriva förpliktelserna att besvara frågor. En fråga ställd till en enda individ är en individuell fråga. En fråga riktad till en mängd individer – med syfte att var och en av individerna skall besvara frågan – är en distributiv fråga. En fråga riktad till ett
kollektiv av individer, med syfte att en eller flera individer skall agera talesmän för kollektivet, är en kollektiv fråga.
Förutom det praktiska resultatet av avhandlingen, ett datorprogram för flerdeltagardialoghantering, lämnas flera bidrag till forskningen: distinktionen mellan de olika frågetyperna, förfiningen av rollbeskrivningarna i termer av rättigheter och förpliktelser och även att SCXML är användbart för att modellera det aktuella problemet.
Avhandlingens titel: Steps towards Multi-Party Dialogue Management.
Disputationen äger rum lördagen den 12 april 2008 kl 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Kronlid, tel. 0304-47 550 (hem), mobiltel. 0703-60 21 90, e-post: kronlid@ling.gu.se
Hemsida: www.ling.gu.se/~kronlid
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
