Träning lönar sig, visar ny studie
Fysisk träning kan förbättra den fysiska kapaciteten. Men det krävs att man är uthållig och följer träningsprogrammet. Om inte, är det tveksamt om det är kostnadseffektiv satsning.
Det visar en träningsstudie som gjorts på ambulanssjukvårdare, av forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning.
Före själva träningsstudien testades alla 35 anställda vid en ambulansstation i Västerbotten med 25 olika tester. De fick en personlig fysisk kapacitetsprofil som beskrev kondition, styrka, balans och koordination. Varje person kunde också se sin profil i förhållande till hela gruppen.
24 personer valde sedan att delta i studien, som började med att de under tre månader fick hjälp av en personlig tränare att lära sig träna rätta muskler med rätt teknik. Därefter skulle de fortsätta träna tre dagar i veckan i ett års tid, och under tiden föra träningsdagbok.
Träningsinnehållet byggde helt på de krav ambulansyrket ställer och inbegrep därför både specifik styrketräning och konditionsövningar. Träningen skulle utföras på fritid eller när möjlighet gavs, under arbetstid. Efter ett år var 19 personer som fyllt i träningsdagboken kvar i studien. Av dessa hade nio tränat tre dagar i veckan medan de övriga hade tränat mindre regelbundet.
Personalen vid en ambulansstation i Västernorrland utgjorde kontrollgrupp. De testades innan studien påbörjades och uppmanades sedan leva och träna som vanligt. Efter ett år testades de igen.
Vid jämförelser mellan grupperna fann forskarna ingen minskad trötthet vid det ansträngande arbetsmomentet bårbärning i trappa, hos träningsgruppen. Det fanns heller ingen skillnad vad gäller kondition eller styrka. Den enda skillnaden var att träningsgruppen i Umeå hade förbättrat balansen och koordinationen.
Hade då träningen ingen effekt på kondition och styrka? Jo, forskarna fann att de nio personer som hade tränat regelbundet tre gånger i veckan blev mindre trötta vid bårbärning. En viktig slutsats är därför att träning verkligen kan vara effektiv för att minska trötthet vid bårbärning, men det krävs att träningsprogrammet är anpassat utifrån arbetets krav och att det följs.
– Det räcker inte med att rekommendera träning för ambulanspersonal, trots att de har ett tungt yrke, säger Ulrika Aasa, projektledare för studien som genomförts på CBF. De tester och genomgångar vi gjorde var inte tillräcklig motivation för de som verkligen behövde öka sin kapacitet för att klara arbetsuppgifterna. Vi lyckades bara få de redan vältränade att lättare klara bårbärningen.
För studien visade att de nio personer som fortsatte träna hela året, var vältränade redan innan studien startade. Det är alltså viktigt att fundera på hur man får alla att börja träna och att fortsätta. Att individuella träningsprogram som anpassas efter arbetets krav och tillgång till personliga tränare ger resultat är helt klart, men måste träningen exempelvis schemaläggas?
Kontaktinformation
Mer information: Ulrika Aasa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 070-625 08 28, uaa@hig.se
Ulrika disputerade 2005 med avhandlingen: Ambulance work – relationships between occupational demands, individual characteristics and health-related outcomes.
Om CBF
Centrum för belastningsskadeforskning är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle. Verksamheten finns i Umeå och Gävle. CBF:s forskning, utveckling och utbildning ska bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Läs mer: www.cbf.hig.se
Hälsningar
Lena Åminne
informatör
CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070-380 72 14
