Kunskapssamhället skapar oönskade individer
Genom att förstå hur begrepp som livslångt lärande används i olika policydokument, går det att dra slutsatser om nutidens samhälls- och människosyn. Gun Berglund vid Umeå universitet visar att dagens så kallade kunskapssamhälle efterfrågar engagerade och motiverade personer, och individer som inte lever upp till kraven ses som oönskade och onormala.
Livslångt lärande, eller lifelong learning, är för många liktydigt med att vi lär under hela livet, och att lärandet även kan ske i arbets- och vardagslivet utanför klassrummet. Livslångt lärande används som ett policybegrepp inom exempelvis utbildning, företag, organisationer och fackföreningar. Inom organ som OECD, UNESCO och EU ses livslångt lärande som ett nyckelbegrepp, och ett nödvändigt konkurrensmedel för nationer, organisationer och individer.
Gun Berglund har i sin avhandling studerat hur begreppet lifelong learning används i svenska, australienska och amerikanska policydokument. Hon visar att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp, och nyttoaspekten framhålls på olika sätt genom en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsliv.
Gun Berglund menar att innebörden av livslångt lärande ofta speglar den samhälls- och människosyn som i övrigt uttrycks i dokumenten. Där tecknas en bild av dagens och framtidens samhälle – kunskapssamhället – där det är önskvärt att vi som individer är aktiva, självständiga, motiverade, engagerade, utbildningvilliga och kapabla, så kallade lifelong learners. Men genom att beskriva en önskvärd individ skapas även dess motsats – den oönskade individen – som någon som inte förmår leva upp till kunskapssamhällets krav.
För att fostra önskvärda lifelong learners lyfts särskilda målgrupper fram för samhälleliga åtgärder, exempelvis socialt utsatta grupper som arbetslösa, lågutbildade, invandrare och kriminella. I sin avhandling diskuterar Gun Berglund hur västvärldens rådande konstruktion av den önskvärde individen samtidigt innebär att den oönskade individen tenderar att ses som onormal. Här ses livslångt lärande närmast som ett mirakelmedel som kan bota dessa individer och få dem att bli goda samhällsmedborgare.
Fredagen den 14 mars försvarar Gun Berglund, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln On Lifelong Learning as Stories of the Present (Om livslångt lärande som berättelser om vår samtid). Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Richard Edwards, University of Stirling, Skottland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gun Berglund,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6768 (arbetet), 070-664 7564 (mobil)
e-post: gun.berglund@pedag.umu.se