Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 mars 2008

Bostadsområdet påverkar ungas karriärmöjligheter

Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.

I spåren av 1990-talets fördjupade boendesegregation har Petra Sundlöf analyserat vilken inverkan bostadsomgivningens sociala sammansättning har haft på karriären bland stockholmsungdomar födda i mitten av 1970-talet. Studien visar att boendesegregationen, vid sidan av de direkta effekterna, också ger upphov till så kallade grannskapseffekter.

– Möjligheterna att lyckas i skolan och uppnå goda betygsresultat i gymnasiet tenderar till exempel att vara något sämre för ungdomar bosatta i områden som domineras av en resurssvag befolkning, jämfört med ungdomar från socioekonomiskt starka områdesmiljöer, berättar Petra Sundlöf.

De här skillnaderna syns också efter att man tagit hänsyn till skillnader i individuella egenskaper och familjebakgrund. Bland ungdomar som bor i socialt utsatta områden är det också vanligare med låga eller ofullständiga gymnasiebetyg. Avhandlingen visar att omgivningen påverkar kvinnornas karriärer mer än männens.

Störst inverkan har bostadsområdet på utbildningsnivån. När det gäller sysselsättning och inkomstnivå är skillnaderna inte lika stora, även om de finns. Störst chanser att uppnå en hög utbildning har de som växer upp i en socioekonomisk stark omgivning och vistas i boendemiljöer där den genomsnittliga utbildningsnivån är hög. Hur länge man bor i en och samma typ av område har också betydelse för hur lång utbildning man skaffar sig. Skillnaderna beror enligt Petra Sundlöf på att omgivningen förser unga med resurser, och att dessa resurser ser olika ut beroende på var man är bosatt.

– För att minska de negativa konsekvenserna av segregationen behövs inte i första hand en ökad satsning på social- och bostadsbidrag som riktas direkt till individen, utan en anti-segregationspolitik med bredare insatser riktade till enskilda bostadsområden i städerna, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Petra Sundlöf, 018-471 73 93, 076-843 14 27, e-post: Petra.Sundlof@kultgeog.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera