Hur tolkar vi det emotionella innehållet i musik?
Vi har väl alla varit med om det. Känslan när vi hör musik som går rätt in i oss och sätter kroppen i rörelse. Då vi helt enkelt inte kan låta bli att dansa. Hur kommer detta sig? Och vad är det som gör att vi på ett instinktivt sätt uppfattar det emotionella innehållet i musiken? Björn Vickhoff försöker i en ny avhandling i musikvetenskap att ge svar på dessa frågor.
Avhandlingsförfattaren var för några år sedan tillsammans med några vänner och någon lade på en CD med den brasilianske trubaduren Gonzaguinha. Låten, samban É, fick alla att spontant fatta varandras händer. I andra versen var samtliga på fötter och dansade, fortfarande hand i hand. När sången tonat ut frågade Björn Vickhoff vad de andra trodde att den handlade om. Värdinnans mamma ropade då från sin rullstol: “Den handlar om folkets stolthet!”
Och det är precis vad den portugisiska texten handlar om. Hur kunde hon veta? Eller generellt: Hur kommer det sig att vi har en så tydlig uppfattning om det emotionella innehållet i musik?
Det finns flera teorier om detta. De flesta är formulerade av filosofer med intresse för musik. Under det senaste decenniet har ny kunskap om hur hjärnan processar musik presenterats. Det visar sig att vi reagerar emotionellt “förmedvetet” (innan vi blir medvetna om musiken). Känslan är alltså inte orsakad av att musiken representerar något eller att vi bedömer den på något medvetet sätt. Musiken går rätt in i kroppen på lyssnaren och sätter kroppen i rörelse. Känslan är kopplad till denna kroppsliga rörelse snarare än till intellektet.
Med hjälp av perception-action-teorin (samband mellan kroppsaktivitet och uppfattning) presenterar avhandlingsförfattaren en teori som inte motsägs av de senaste rönen inom perception, känsla och musik. Björn Vickhoffs egna praktiska erfarenheter som låtskrivare, arrangör och artist har väglett honom i denna djungel av ibland motsägelsefull information.
Teorin pekar på att musik inte är en nedärvd färdighet utan snarare att vi utnyttjar flera basala färdigheter i vårt lyssnade: vår förmåga att identifiera och lokalisera ljud, att imitera rörelser, vårt sinne för att röra oss tekniskt, vår förmåga att uppfatta strukturer och vår känsla för hur vi interagerar i grupp. Dessa förmågor representerar olika perspektiv och är alla knutna till känslor.
Känslan kommer alltså först och är inte resultatet av vad vi medvetet uppfattar. Det gör att vi kan förväxla orsaken till känslan. Detta används i filmmusik. Även om ingen människa låter som en symfoniorkester upplever vi musiken som känsla hos en aktör på vita duken snarare än som musik ur högtalarna. Man kan också koppla känslan till en produkt, eller ett politiskt budskap, eller till den egna kroppen (jag känner mig glad/ledsen etc.), eller rent av till musiken: Musiken är glad/ledsen. Det vi råkar betrakta färgas av känslan. Och det är inte förrän vi betraktar något som vi överhuvudtaget blir medvetna om känslan.
Avhandlingens titel: A Perspective Theory of Music Perception and Emotion
Disputationen äger rum onsdagen den 19 mars 2008 kl 13.00
Plats: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Björn Vickhoff, tel. 031-786 40 83 arb),
tel. 031-702 52 74 (hem), e-post: bjorn.vickhoff@musicology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
