Äpplesorter särskiljs med DNA-test
Med hjälp av DNA-teknik kan nu äppelsorterna skiljas från varandra på ett mycket säkrare sätt än genom examinering av fruktens utseende och smak. Larisa Gustavsson har i sitt doktorsarbete också undersökt växtmaterial av lingon och rosenkvitten, vilka båda förädlas för att ge bättre skörd och kvalitet vid odling.
Väl undersökta växtsamlingar med stor genetisk mångfald behövs för all växtförädling och forskning inom frukt och bär, både nu och i framtiden. Larisa Gustavsson vid SLU-Balsgård har i sitt doktorsarbete tagit fram ny information om genetisk mångfald hos äpple, lingon och rosenkvitten.
En stor del av hennes avhandling handlar om äpple. I Sverige finns det ca 220 äpplesorter som har mandatstatus och som därför ska bevaras i olika klonarkiv runt om i landet. Ungefär 100 av dessa sorter växer även i sortsamlingen på Balsgård utanför Kristianstad.
Sorternas identitet är tyvärr ofta osäker i dessa samlingar, och vi har väldigt lite information om deras bakgrund och släktskap. Med traditionella metoder (titta, lukta, smaka) kan man endast med tveksamhet identifiera äppelsorter.
Larisa Gustavsson har därför använt DNA-analyser för att förse en stor del av sortmaterialet med unika streckkodsliknande bandmönster, som kan användas för säker identifiering under lång tid framåt. DNA-analyser har även använts för att fastställa genetiskt släktskap mellan äpplesorterna, hitta triploida sorter och avgöra vilka sorter som pollinerar varandra bäst. Se också länk till tabell nedan.
Larisa Gustavsson har också undersökt den genetiska mångfalden hos vildväxande och odlat material av lingon och rosenkvitten. Lingonpopulationerna i Europa visade stora olikheter beroende på var de hade växt någonstans, vilket är viktigt att veta vid framtida insamlingar. Med hjälp av DNA-markörerna valde Larisa även ut ett antal sinsemellan mycket olika lingonplantor som nu bevaras i en liten genbank på Balsgård. Rosenkvitten, Chaenomeles japonica, visade sig vara helt genetiskt skild från sina släktingar, dvs. C. speciosa, C. cathayensis, C. thibetica och C. x superba.
———————
Biolog Larisa Gustavsson, Fakulteten för landskapsplanering, Växtförädling & bioteknik, försvarar sin avhandling med titeln Genetic Diversity in Fruit and Berry Crops Estimated with Molecular Markers. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
—–
Tid: Fredagen den 14 mars 2008
Plats: Biblioteket, SLU Balsgård, Kristianstad
Opponent: Malgorzata Korbin, The Research Institute of Pomology & Floriculture, Skierniewice, Polen
———————
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001693/
Växtförädling hortikultur – Balsgård http://www.ltj.slu.se/balsgard
Äpplesorter från Balsgård http://www.ltj.slu.se/balsgard/pro_app.html
Tabell över s-gener hos äppelsorter http://www.ltj.slu.se/PDF/TabellApplepoll.pdf
—————
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Kontaktinformation
Larisa Gustavsson, 070-285 81 14, Larisa.Gustavsson@ltj.slu.se
