Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 februari 2008

Miljöfarligt kvicksilver bunkras vid Nordpolen

Halterna av gasformigt kvicksilver är lika höga vid Arktis som vid platser med industriutsläpp i Medelhavet. Det visar en avhandling vid Institutionen för kemi.

I årtusenden har människan genom olika processer spridit kvicksilver i miljön. Som en följd har till exempel en del fiskarter idag så höga kvicksilverhalter att de är farliga att äta. Även platser som tidigare ansetts oförstörda har visat sig lagra höga halter av miljögiftet.
Nu avslöjar en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet att kvicksilverhalterna i Ishavet är upp till tio gånger högre än i Norra Atlanten.

Tidigare forskning har visat att kvicksilverhalten i Ishavets luft under den Arktiska våren sjunker till nästan noll. Förklaringen är att kvicksilvret då övergår till vattenlöslig form, som samlas på isen och i vattnet. Vad som därefter sker är oklart, även om man vet att höga halter kvicksilver samlas i Arktis marina däggdjur och i de människor som bor i området.
Doktoranden Maria Andersson vid Institutionen för kemi har i sin avhandling gjort flera expeditioner till Ishavet, Medelhavet och Norra Atlanten. Syftet har varit att studera och jämföra halterna av gasformigt kvicksilver i ytvatten, och utbytet av kvicksilver mellan hav och atmosfär. Mätningarna, som är de första i sitt slag, antyder att Arktis fungerar som en deponi där koncentrationerna av kvicksilver på vissa platser i Ishavet är lika höga som vid platser med industriutsläpp i Medelhavet.
Maria Andersson, som kommer från Uddevalla, har ett rikt bildmaterial från expeditionerna.

Avhandlingen Transport of Mercury Species in the Environment försvaras vid disputation den 29 februari. Handledare är professor Oliver Lindqvist.

Kontaktinformation
Maria Andersson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
0703-394027
maria80@chem.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera