Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 februari 2008

Fluor i mjölken ett sätt att minska karies

Vad händer i munnen när fluor tillsätts i mjölk för att förebygga karies? Den frågan står i fokus för den avhandling som Kristina Engström försvarar vid Umeå universitet den 29 februari.

Enligt världshälsoorganisationen WHO kan fluoriderad mjölk vara en alternativ metod för att förebygga karies hos barn och ungdomar i områden där det är svårt att exponera dem för fluor på andra sätt. I fältstudier där barn har serverats mjölk med fluor i skolan har man funnit positiva effekter på kariesförekomsten.

I avhandlingens studeras mer i detalj vad som händer i munnen hos dem som dricker mjölk med fluor. De viktigaste resultaten var förhöjda fluorvärden under 15 minuter i saliv och upp till fyra timmar i plack. Fluorkoncentrationerna påverkades inte nämnvärt om personerna samtidigt intog föda. Tillgängligheten av fluor från mjölk var något lägre än tillgängligheten av fluor från vatten. Ett dagligt intag av fluoriderad mjölk påverkade inte salivens sammansättning av kariesbakterier men deras syraproduktion minskade något.

Kristina Engström, är doktorand vid enheten för pedodonti, Umeå universitet, och verksam vid specialisttandvården, Länssjukhuset i Halmstad. Hon kan nås på tel. 035-13 40 22 eller 13 40 21, e-post kristina.engstrom@thalland.se

Fredagen den 29 februari försvarar Kristina Engström, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fluoride concentration in plaque and saliva and its effects on oral ecology after intake of fluoridated milk. Svensk titel: Koncentration av fluor i saliv och plack samt påverkan på oral ekologi efter intag av fluoriderad mjölk.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Göran Dahllöf, Institutionen för odontologi, Karolinska institutet.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera