Tema

Äldreomsorgschefer måste upptäcka hur mångfald skapas i möten

Chefer inom äldreomsorgen har svårt att få kontroll och grepp om etnisk mångfald som organisationsidé. Mångfalden reduceras till en fråga om statistik, istället för att handla om de positiva värden och kvaliteter som kommer fram i det dagliga mötet mellan personalen samt mellan personalen och vårdtagarna. Det visar en ny avhandling från Malmö högskola.

Tobias Schölin har i arbetet med sin avhandling intervjuat vård- och omsorgschefer inom äldreomsorgen i Malmö. Han har också gjort intervjuer och deltagande observationer bland personal på ett vårdboende. Intervjuerna visar att cheferna är osäkra och trevande när det gäller mångfaldsbegreppet och mångfaldsfrågans betydelse för arbetet och organisationen.

– Det är lättare för cheferna att hänvisa till den representation av olika etniciteter som finns bland personalen genom att prata om statistik. Men detta säger ju inte så mycket om vad etnisk mångfald har för kvalitativ betydelse för det arbete som utförs i äldreomsorgen, säger Tobias Schölin.

Den deltagande observationen och intervjuerna med personalen visar istället att det är i vardagspraktiken som mångfalden skapas.

– I relationerna mellan personalen är etnicitetsfrågan sällan speciellt framträdande. Man använder en massa symboler för att visa sitt ursprung och tillskriver sig själv och andra etnicitet. Det kan handla om att byta matrecept och prata om olika riter och firandet av högtider. Att den inte är framträdande gör den inte värdebefriad.

I relationerna mellan personal och vårdtagare blir skapandet av etnicitet ofta mer framträdande. Detta för att frågor som förknippas med etnicitet och ursprung, exempelvis språkförbistring, gör att utförandet av arbetet ”störs”.

– Det är svårt att veta hur den bästa vården ska ges då du inte kan göra dig förstådd. Men skapandet av etnicitet personal och vårdtagare emellan har även en annan sida. Personalen skapar olika strategier för att överbrygga problem, missförstånd och avstånd, säger Tobias Schölin.

På så vis minskas det som uppfattas som ”störande” och närhet kan skapas. Studien visar att det finns många positiva värden och kvaliteter som är förknippade med mångfalden.
– Personalen lär sig mycket, både om sig själva och andra, bortom mediebilden. Man nyskapar berättelsen om sig själv, men även av det arbete som ska utföras, i ljuset av dem man möter.

Målet med den studerade organisationens mångfaldsplan är en service med både djup och kvalitet. Nyckeln till att nå dit är enligt Tobias Schölin att koppla samman chefers idéarbete med mångfald med personalens etnicitetsskapande vardagspraktiker, och på så sätt skapa etnisk mångfald som organisationsidé.

– Cheferna måste upptäcka och förmedla att den etniska mångfalden konstrueras i det sociala spelet i personalens dagliga arbete. De måste också se värdena, hur mångfalden påverkar arbetet positivt. Det krävs för att cheferna ska kunna skapa meningsskapande mångfaldssymboler, en ”vi-känsla” bland personalen och kvalitativt utveckla verksamheten. I idéarbetet är det viktigt att lyssna på personalens erfarenheter och vara lyhörd.

Tobias Schölin disputerar fredagen 15 februari kl 10.15 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Tobias Schölin på telefon 040-665 72 83 eller tobias.scholin@mah.se.

Äldreomsorgschefer måste upptäcka hur mångfald skapas i möten

 lästid ~ 2 min