Samkönat begär en viktig del i Strindbergs triangeldramer

Ann-Sofie Lönngren har analyserat den erotiska triangeln i sex av Strindbergs verk; romanen En dåres försvarstal (1887-88) samt dramerna Fordringsägare (1888), Leka med elden (1892), Brott och brott (1898), Dödsdansen I (1901) och Till Damaskus I-III (1898-1901). I samtliga texter byggs intrigen kring triangulära konflikter mellan två män och en kvinna.

Utgångspunkten för Ann-Sofie Lönngrens analys är queerteoretisk, vilket innebär att karaktärernas heterosexualitet och de heterosexuella könsrollerna inte tas för givna utan att kroppar, kön och sexualitet också kan förstås på andra sätt. Med hjälp av queerteorin formulerar hon ett nytt sätt att förstå dessa texter som lästs och analyserats många gånger tidigare. Hon visar hur det i Strindbergs triangulära formationer finns en potential för samkönat begär som hittills inte har fått någon större uppmärksamhet bland litteraturforskare.

– I samtliga texter jag har studerat är det förhållandet mellan de båda manliga rivalerna som är det mest intensiva, dynamiska och komplexa – inte förhållandet mellan männen och den kvinna de säger sig åtrå, säger Ann-Sofie Lönngren.

Avhandlingen visar att det samkönade begäret är en viktig del av den erotiska triangelns speciella dynamik.

– Det är i själva verket omöjligt att nå en djupare förståelse av kön och könskamp i Strindbergs författarskap utan att uppmärksamma sambandet mellan kön och sexuellt begär samt möjligheten till samkönat begär, menar Ann-Sofie Lönngren.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sofie Lönngren, 018-471 61 82, 018-50 96 07, 073-625 66 68, e-post: ann-sofie.lonngren@littvet.uu.se