Tema

Motstridiga krav på forskningen skapar ambivalens

Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar vid Uppsala universitet den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.

Under 80- och 90-talet har det ställts ökade krav på forskare att nyttiggöra sin forskning i förhållande till samhället. Ur ett samhälleligt perspektiv kan detta ibland verka oproblematiskt och självklart. Men signalerna från politiskt håll är dubbla.

I sin avhandling ”Forskningens nytta” fokuserar Anders Jörnesten på problematiken som uppstår då det ur ett politiskt perspektiv ställs krav på excellens och inomvetenskaplig relevans, samtidigt som kraven ökar gällande forskningens praktiska nytta.

Syftet är att problematisera senare tids utveckling vad gäller relationen mellan forskaren, forskningspolitiken och forskningen. Han har bland annat kartlagt denna spänning i politiska dokument och intervjuat forskare. Dessa upplever ofta en konflikt i sin yrkesroll då kraven som ställs är motstridiga

– Man ska vara inomvetenskapligt excellent och kunna visa många vetenskapliga artiklar, men det kan stå i motsättning till att vara till praktisk nytta för samhället, säger Anders Jörnesten.

Han har valt att studera just t sociologer för att det är ett ämne med mycket stor spännvidd mellan praktiskt användbara studier och långa teoretiska monografier. Det leder också till en strid om vad som värderas högst, både mellan forskare och inom forskaren.  

För att beskriva dubbelheten som forskare ställs inför har Anders Jörnesten försökt identifiera de normer som reglerar vad som är nyttig och onyttig forskning.

– Jag kom fram till att normerna är relaterade till sitt eget sammanhang. En forskare från ett större universitet kan till exempel upplevas som onyttig ur en mindre regional högskolas perspektiv och tvärtom.

Anders Jörnesten har också tittat på forskningspolitiken i ett historiskt perspektiv och kommer fram till att kommersialiseringen ökat sedan efterkrigstiden.

– Men spänningen mellan utom- och inomvetenskapliga ideal har funnits i alla tider, både i politiken och bland forskarna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Jörnesten, tel: 070-994 72 60, e-post: Anders.Jornesten@mdh.se

Motstridiga krav på forskningen skapar ambivalens

 lästid ~ 1 min