Tema

Intelligenstest visar oss smartare än vad vi är?

Hur kan statistiska modeller användas för att undersöka intelligensutveckling? Och är det så att dagens test visar oss vara smartare än vi egentligen är? Det är centrala frågor i Linda Wänströms doktorsavhandling i statistik vid Stockholms universitet.

I sin avhandling tar Linda Wänström upp olika aspekter på intelligensutveckling. I en delstudie behandlas den så kallade Flynn-effekten som innebär att resultat på IQ-test blir allt högre, något som bekräftas i flera studier. På grund av detta normeras test om då och då. Forskare har försökt att förklara Flynn-effekten med förbättringar i ”nutrition”, TV/datorer, ett allt mer komplext samhälle, mer träning i att ta test av olika slag, förbättringar i skola etcetera.

I en av delstudierna i avhandlingen har Linda Wänström studerat om denna effekt fanns i ett amerikanskt datamaterial som består av flera tusen barn mätta mellan 1986 och 2000. Hon upptäckte då effekten i ett matematiktest. Femåringar som testades 1986 fick sämre poäng än femåringar som testades 1988 som i sin tur fick sämre poäng än femåringar som testades 1990 och så vidare fram till 2000. Detsamma gällde för andra åldersgrupper (mellan 5 och 13 år). Denna effekt har också upptäckts i Norden, men där har man sett att trenden skulle kunna avta lite under senare år.  

– Jag vill inte påstå att det betyder att amerikaner (eller andra) blir allt smartare. Man måste först studera förändringar i hela fördelningen, är det övre delen/undre delen som ökar? Ökar IQ på liknande sätt i olika samhällsgrupper? Resultaten visar att effekten finns i det amerikanska datamaterialet samt att materialet kan användas för att utreda frågor som om fördelningen förändras över tid och om trenden är liknande i olika samhällsgrupper. Datamaterialet innehåller också mycket information om barnens familjer och aktiviteter som kan användas för att senare utreda orsaker till en eventuell trend, säger Linda Wänström.

I avhandlingen behandlas även det negativa samband som observerats mellan syskonstorlek och födelseordning samt intelligens. Linda Wänström visar dock att det inte behöver betyda att barns intelligens påverkas negativt av att få fler syskon. En longitudinell studie på amerikanska barn (samma barn som ovan) som upprepade gånger testats genom matematik- och läsförståelsetest visar att deras förmåga inte påverkas negativt då ett eller flera syskon föds. Det negativa sambandet skulle kunna bero på skillnader mellan familjer som får olika antal barn.

Två av delstudierna i avhandlingen undersöker även en latent tillväxtmodell (”second order latent growth curve model”) som kan användas för att studera intelligensutveckling. Där presenteras bland annat algebraiska formler som kan användas för att beräkna den stickprovsstorlek som behövs för att upptäcka skillnader mellan grupper.

Linda Wänström lägger fram sin avhandling ”Intelligence and models for cognitive development” den 18 december klockan 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati.

Kontaktinformation
Linda Wänström nås på Linda.Wanstrom@stat.su.se eller telefon 08-162975 eller 073-6524036.

Intelligenstest visar oss smartare än vad vi är?

 lästid ~ 2 min