Tema

Kunskap om jord kan minska skador på miljön och rädda liv

En enkel jordprovsanalys hos varje bonde kan öka skördarna och avsevärt minska fattigdom och hunger. Om staten också betalar bönder för att bruka jorden så att jorderosion och ytavrinning minskar, kan jordbruket bli mer hållbart samtidigt som vattnet nedströms gårdarna blir renare, fisket förbättras och betydligt färre barn dör i diarrésjukdomar. Det visar miljöekonomen Anders Ekbom i sin doktorsavhandling om jordkapital, markanvändning och jordbruksproduktion i Kenya. Kunskaperna är betydelsefulla för ett stort antal utvecklingsländer i Afrika, Asien och Centralamerika.

Anders Ekbom, som förutom forskning arbetar med miljöekonomisk rådgivning till Sida, har under fyra år i rad besökt 250 bönder på kenyanska höglandet. Han har intervjuat dem om olika ekonomiska faktorer som påverkar jordbruksproduktivitet och tagit jordprover från deras gårdar.

Studierna visar, överraskande nog, att trots att gårdarna finns inom ett litet område på bara några kvadratkilometer, så är variationerna i jordens egenskaper och kvalitet mycket stora. Det är ett viktigt resultat eftersom den statliga jordbruksrådgivning som bedrivs i området tvärtom utgår från att jorden är ganska homogen.

– Att känna till sin jords specifika egenskaper är grundläggande för att kunna underhålla den så att den fortsätter ge skörd år efter år. Just de näringsämnen som fattas ska tillföras, liksom rätt brukandemetoder och andra markvårdande insatser, säger Anders Ekbom. Med sin avhandling visar han hur en mer vetenskapligt grundad jordbruksrådgivning, utveckling av marknader för gödsel, bättre utsäde, vägar och avsalumöjligheter liksom utveckling av äganderätter, kredit- och försäkringssystem, kan öka jordbruksproduktionen på ett kostnadseffektivt sätt.

Anders Ekbom har också utvecklat en jordkapitalsmodell, som skiljer sig från traditionella ekonomiska beräkningsmodeller för jord som kapital genom att den inte bara utgår från den enskilde bondens gård, utan också omfattar effekter på samhället. Härigenom visar Ekbom att staten, av samhälls-ekonomiska skäl, bör betala bönder för att bedriva markvård och bruka jorden på sätt som minskar jorderosion och ytavrinning. Subventioner inom jordbruket är ett ekonomiskt styrmedel som Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF) länge velat minska.

– Men jag visar att om staten investerar i jordbruk genom att betala bönder för att utföra ekologiska tjänster, till exempel välja vissa grödor, plantera träd och terrassera jorden, så kan den på ett sätt som är kostnadseffektivt för samhället minska jorderosion och de mycket negativa effekter som drabbar så många människor och miljöer nedströms jordbruken, säger Anders Ekbom, som för övrigt konstaterar:

– Det har länge funnits bristande intresse och kunskap bland de flesta ekonomer om naturresursernas betydelse för ekonomisk utveckling. Ekonomiska analyser av jordbruk saknar ofta helt information om jordens betydelse. Jord betraktas ofta som en given eller konstant faktor, eller definieras ytligt, när det i själva verket är en mycket komplex resurs, som har avgörande betydelse för bönders matproduktion.

Anders Ekbom hör till den ännu begränsade skara ekonomer som integrerar naturvetenskap och ekonomi. I arbetet med avhandlingen har han samarbetat med ett flertal ekonomer och naturvetare från flera olika discipliner.

Tid och plats för disputationen: Fredag 14 dec kl 10.00, sal E44, Vasagatan 1.
Språk: Engelska.
Avhandlingens titel: Economic analysis of Soil Capital, Land Use and Agricultural Production in Kenya

Kontaktinformation
För ytterligare info kontakta: Anders Ekbom 031 786 48 17 anders.ekbom@economics.gu.se

Kunskap om jord kan minska skador på miljön och rädda liv

 lästid ~ 2 min