Artikel från Göteborgs universitet
26 november 2007

Varför sjöng herrnutarna så vackert?

Redan under 1700-talet beskrevs den herrnhutiska sången i termer av änglalik och himmelskt vacker. Likaså omnämndes musikerna som omistliga och skulle därför akta sig för hårt arbete. Christina Ekström undersöker i sin avhandling frågan om hur det kom sig att den herrnhutiska sången lät vacker och varför dessa musiker hade högt anseende. Hon prövar också det hon fann vara framträdande kvaliteter i sjungandet och spelandet i egna klingande laborationer.

Christina Ekström ville med sin avhandling hitta ord som kunde beskriva de kvaliteter som hon hade erfarit i sitt eget sjungande. Dessa kvaliteter tycktes hon kunna se i musikkulturen i Brödrauniteten och valde därför denna som sin utgångspunkt.

Brödrauniteten, vars inriktning i lära och spiritualitet kallas herrnhutism, växte fram i östra Tyskland under 1720-talet och spreds vidare, bl a till Sverige och hade här sin storhetstid från mitten av 1700-talet och c:a hundra år framåt. Kännetecknande för läran var en personlig relation till gudomen och i synnerhet till Jesus som betraktades som broder och brudgum. Betoningen låg vid subjektiv erfarenhet och känsla. Det självklara uttrycket för tron var därför inte logiskt fomulerade satser utan sång, musik och poesi.

Christina Ekström fann att musiklivet i de svenska brödraförsamlingarna rymde en komplex musikkultur och inte bara unisont sjungande och enstaka sångsamlingar som tidigare forskning gjort gällande. Det fanns ett spektrum av vokal- och instrumentalensembler där både män och kvinnor deltog. Likaså fanns uttalade instruktioner för sjungandet och spelandet, normer för utformningen av musikalier och en organisation för spridning av idéerna om musik inom den världsvida Brödrauniteten.
Ekström uppmärksammar även att det fanns en återkoppling till moderorganisationen i Herrnhut, så att de önskade idealen efterlevdes.

Genom klingande laborationer, som var en symbios mellan historisk och konstnärlig forskning, fann Christina Ekström att signifikanta kvaliteter i sjungandet och spelandet var sentimentalitet – en blandning mellan innerlig glädje och ett uns smärta. Nyckelord för utformning av kompositionerna var enkelhet. Detta samtidigt som bildningskraven för sångare och musiker var höga. Kvaliteter som premierades i Brödraunitetens musikkultur visade sig vara karaktäristika som har värderats olika under historiens gång. Hur sentimentalitet och enkelhet betraktas idag är en annan fråga.

Avhandlingens titel: “Gör dig en sång uti mitt bröst.” Musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition

Disputationen äger rum fredagen den 7 december kl. 14.00-16.00, i sal Vasa B, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg. Disputationen föregås av en musikalisk demonstration: kl. 11.00-12.30 i orgelsalen (B301), Fågelsången 2, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Ekström: christina.ekstrom@musikvet.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, tel: 030- 786 48 65, petra.platen@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera