Är Väst fortfarande bäst?
NATO:s strategi efter det kalla kriget definierar väst som den internationella säkerhetens grundbultTrots att många har förutspått dess fall har NATO (North Atlantic Treaty Organisation) lyckats överleva det kalla krigets slut och fått nya medlemmar och uppgifter. En ny avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet undersöker de politiska och diskursiva strategier som organisationen har använt sig av för att nå dit – strategier som det inte saknas kritik mot.
Avhandlingens författare, Andreas Behnke (numera även universitetslektor vid University of Reading, Storbritannien), har studerat utvecklingen av NATO:s säkerhetspolitiska diskurs från 1989 till 1999 och menar att NATO:s institutionella överlevnad var beroende av en lyckad omdefiniering av väst som civilisationens referenspunkt. Genom att upprätthålla en kollektiv identitet kunde organisationen förhindra att försvars- och säkerhetspolitiken gick tillbaka till att vara en nationell angelägenhet. Dessutom tjänade civilisationsdiskursen syftet att legitimera NATO:s ingripanden utanför de ursprungliga verksamhetsområdena.
Andreas Behnke visar emellertid att NATO:s världssyn i slutändan vilar på en övertygelse om ett universalistiskt perspektiv som inte medger någon fragmentering av politiska och kulturella sammanhang i en allt mer globaliserad värld. Avhandlingen avslutar därför med en kritisk kommentar. Så länge NATO insisterar på att tillämpa civilisationens normer så som de definieras av väst kommer organisationen i allt mindre utsträckning klara av att hantera 2000-talets säkerhetsfrågor.
Avhandlingen namn: Re-Presenting the West. NATO’s Security Discourse after the End of the Cold War.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Andreas Behnke, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, samt Department of Politics and IR, University of Reading, telefon +44 118 378 7129, e-post a.behnke@reading.ac.uk.
