Fucking Åmål på franska?! Ny avhandling om undertexter på franska av svenska filmer
Den vanligaste metoden i Frankrike vid filmöversättning är dubbning. Vid översättningar av filmer som inte är engelskspråkiga eller de som klassas som “films dart” (konstfilmer) används dock oftast textning. Detta eftersom dessa filmer har en mindre publik och dubbningsöversättning är betydligt kostsammare än textningsöversättning. I en ny avhandling från Växjö universitet studerar Thérèse Eng stilistiska drag hos två filmöversättare.
Thérèse Eng undersöker i sin avhandling vilka språkliga strategier översättarna använder för att i skrift kunna efterlikna den “illusion” av naturligt talspråk som en filmdialog utgörs av. Det handlar alltså om en text som är både en översättning från ett språk till en annat men också en transformation från tal till skrift. Läsaren eller åskådaren har dessutom samtidigt tillgång till ljud och bild i sin förståelse och tolkning. Undersökningsmaterialet består av franska undertexter till 6 svenska spelfilmer från 1996-2000 : Juloratoriet, Jägarna, Tic Tac, Fucking Åmål, Tsatsiki, morsan och polisen samt Trolösa.
– En möjlighet för att sätta en talspråklig prägel på undertexterna verkar vara att välja ut vissa av de drag som är kännetecknande för autentiskt talspråk men som samtidigt inte är alltför främmande i skrift berättar Thérèse Eng. Fonologiska fenomen återges dels med fonografologiska tecken (variation av gemener och versaler, tre punkter etc.), dels med elisioner som används i talad vardaglig franska.
Thérèse Eng konstaterar i sin avhandling att det är i första hand på lexikal nivå som en talspråklighet markeras i undertexterna, då översättarna gärna väljer stilistisk transferering (dvs. att översätta ett uttryck som har en viss stilnivå med ett franskt på motsvarande nivå). Ibland förstärker de stilnivån genom att välja ett ord med lägre stilvalör på målspråket än originalets i källspråket. Med grövre uttryck som svordomar och könsord gör man ofta en reduktion men även översättning till en “mildare” form av svordom. Man ska här komma ihåg att det upplevs som “värre” och starkare att i skrift läsa ett vulgärt uttryck jämfört med att höra det. Denna stilistiska “förlust” kompenseras ibland delvis genom att man ger ett annat uttryck i dialogen, som på källspråket har en mer neutral stilnivå, en översättning som har en lägre stilistisk nivå (ett slanguttryck eller vardaglig stilnivå) på franska.
I ett par av filmerna (Fucking Åmål och Jägarna) har översättarna även valt att genom fördelningen av de olika stildragen i undertexterna dessutom markera och förstärka karaktärernas olika sociala status i jämförelse med den svenska dialogens språknivå.
Undersökningen visar också att de två översättarna inte skiljer sig nämnvärt i sitt bruk av dessa muntliga drag, man kan alltså inte utröna två olika “översättarskap”. Vad man däremot kan konstatera är att skillnaderna i graden av användandet snarare beror på den svenska filmens stilistiska nivå. Sålunda visar till exempel Fucking Åmåls undertexter en tydlig differens i stilnivå i jämförelse med Juloratoriets och Trolösas.
Thérèse Eng är född 1967, uppvuxen i Växjö men bosatt i Göteborg. Hon arbetar som lärare i svenska och retorik på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg.
Avhandlingen “Traduire l´oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains” försvaras den 30 november 2007 kl.13.15, sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Eva Ahlstedt, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Thérèse Eng, telefon 031-144852, e-post: therese.eng@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
