Tema

Social tillhörighet påverkar tandhälsan

Den politiska målsättningen att Sveriges befolkning ska få tandvård på lika villkor infrias inte. Exempelvis upplever egna företagare att de har en bättre tandhälsa jämfört med arbetare. – Det finns socioekonomiska skillnader i den upplevda orala hälsan, säger Katri Ståhlnacke, tandhygienist och verksamhetschef vid Folktandvården, Örebro Läns Landsting. Den 16 november disputerar hon på avhandlingen ”Self-Perceived Oral Health, Dental Care Utilization And Satisfaction With Dental Care” på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

Den svenska tandvårdslagen har ett ambitiöst mål. Alla medborgare oavsett ekonomi, social eller etnisk bakgrund ska få tillgång till god tandvård och tandhälsa. Verkligheten ser annorlunda ut. Åtminstone när patienterna själva får beskriva sin tandhälsa. Det konstaterar Katri Ståhlnacke som i sin avhandling studerat 5363 personer födda 1942 och boende i Örebro eller Östergötlands län.

Med början från 1992 har de vart femte år fått svara på en enkät om hur de upplever sin tandhälsa. Avhandlingen bygger på svar från de två första studierna som genomfördes 1992 och 1997. Vid det första studietillfället var deltagarna 50 år och det fanns flera skäl till att just den gruppen undersöktes. Under deras barn- och ungdomstid genomfördes flera stora sociala reformer. Skoltandvården byggdes ut i slutet av 1950- och 1960-talen och 1974 infördes tandvårdsförsäkringen. Under den här tidsperioden var tandvården också mer inriktad på att reparera tänder och mindre på att förebygga skador, vilket gjort att åldersgruppen ibland kallas för ”Amalgamgenerationen”.

Resultatet av de två enkätstudierna visade att 82 procent av deltagarna var nöjda med sina tänder och att 97 procent upplevde att de hade en god tuggförmåga. Det fanns inga skillnader mellan könen, men däremot hade civilstånd, födelseland, utbildning och yrke betydelse för hur den orala hälsan upplevdes. Personer som var gifta eller sammanboende tyckte sig ha bättre oral hälsa jämfört med ensamstående. Tjänstemän och egna företagare menade att de hade färre problem med sina tänder jämfört med arbetare.

Utbildningsnivå och födelseland påverkade också tandhälsan. Personer födda utanför Sverige upplevde en sämre oral hälsa liksom personer med en lägre utbildningsnivå. Vad skillnaderna beror på har inte undersöks i studien, men Katri Ståhlnacke menar att det kan finnas många skäl.

– Patienternas ekonomi kan vara ett skäl och deras kunskapsnivå ett annat. Sedan tidigare vet vi att personer med högre utbildning är mer hälsomedvetna. Där skiljer sig inte tandvården från den övriga hälsovården, säger hon.

En stor majoritet av deltagarna var födda i Sverige, men de sex procent som var födda utomlands var också minst nöjda med sin tandstatus. Katri Ståhlnacke är inte förvånad.

– Vi värderar vår hälsa i förhållande till omgivningen. I Sverige är det inte socialt accepterat med trasiga tänder eller en glugg från en saknad framtand vilket det kanske var i hemlandet.

Avhandlingen visar också att de kraftiga nedskärningar som gjordes i tandvårdsförsäkringen mellan åren 1992 och 1997 och som bland annat ledde till höjda patientavgifter inte gav några dramatiska effekter.

– Men det ska bli spännande och se vad som hänt när vi nu fortsätter följa gruppen under en längre tid, säger Katri Ståhlnacke.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katri Ståhlnacke: katri.stahlnacke@orebroll.se eller på telefon 019-602 71 55.

Social tillhörighet påverkar tandhälsan

 lästid ~ 2 min