Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 november 2007

Inkomst, arbetsmiljö och livsinställning påverkar vår hälsa

Hur påverkar inkomst och arbetsmiljö hälsan bland de arbetande i Sverige? Kan vår livsinställning påverka hur vi upplever vår arbetsmiljö? Kan arbetsmiljöpåfrestningar öka risken för stroke (slaganfall)? Dessa frågor besvarar Susanna Toivanen i en ny avhandling vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Ojämlikhet i hälsa innebär systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. I sin avhandling visar sociologen Susanna Toivanen bland annat att låg inkomst ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. En del av denna riskökning förklaras dock av arbetsmiljön.

– Inkomst och arbetsmiljöfaktorer har en självständig betydelse för uppkomsten av hjärtkärl-sjukdomar, försämrat psykiskt välbefinnande och värk i muskler och leder. Vilka faktorer som är viktigast för de olika typerna av ohälsa skiljer sig mellan kvinnor och män. Exempelvis tycks inkomst ha större betydelse för mäns risk för hjärtkärlsjukdomar medan arbetsmiljöfaktorer har större betydelse för kvinnors risk för hjärtkärlsjukdomar och försämrat psykiskt välbefinnande, säger Susanna Toivanen vid CHESS.

Vår inställning till livet i stort, mätt som en stark känsla av sammanhang (KASAM), tycks skydda oss mot den skadliga effekten av hög fysisk belastning och minskar således risken för värk i muskler och leder menar Susanna Toivanen. Även de med en stark känsla av sammanhang hade en ökad risk för ohälsa när de var utsatta för arbetsmiljöpåfrestningar, men riskökningen var mindre jämfört med dem med en svag känsla av sammanhang.

– Alla kokar, men vid olika temperaturer, konstaterar Susanna Toivanen.

Resultaten i avhandlingen visar också att risken för stroke är högre för kvinnor och män i yrken med lågt beslutsutrymme än för dem i yrken med högt beslutsutrymme. Risken för hjärnblödning var högst bland kvinnor med lågt beslutsutrymme, medan lågt beslutsutrymme inte ökade risken för blodpropp i hjärnan för kvinnor.

– Det vetenskapliga intresset för psykosociala arbetsmiljöfaktorer och risken att drabbas av stroke har hittills varit litet, och resultaten från de få befintliga studierna är motsägelsefulla. Dessa nya fynd som avhandlingen presenterar är viktiga för den framtida forskningen om arbetsmiljöns betydelse för stroke, konstaterar Susanna Toivanen.

Avhandlingen om arbetsrelaterad ojämlikhet i hälsa baseras på statistisk bearbetning av ett flertal svenska datamaterial, bland annat levnadsnivåundersökningar och olika register.

Avhandlingens titel: Work-related Inequalities in Health. Studies of income, work environment, and sense of coherence

Ytterligare information
Susanna Toivanen, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, tfn 08-674 7399, mobil 0708-32 78 89, susanna.toivanen@chess.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera