Delaktighet bra för schizofrenipatienter
Att göra patienterna delaktiga brukar vara ett bra sätt att få behandlingen så effektiv som möjligt. Detta gäller – tvärtemot vad många väntat sig – även patienter med schizofreni. I en studie där patienterna regelbundet själva fick bedöma sitt tillstånd blev deras sjukdomsinsikt gradvis allt bättre, och nio av tio (en extremt hög andel) tog sina mediciner som föreskrivet.
– Det lönar sig att ha patienterna med! konstaterar Jonas Eberhard, som beskriver studien i sin avhandling från Lunds universitet.
Han tror att behandlingen av psykospatienter har mycket att vinna på att läkaren ställer frågor på ett strukturerat sätt, i stället för att bara allmänt fråga patienten “hur det känns idag”. Då fångar man in alla eventuella förändringar i symtom, läkemedelsbiverkningar, socialt liv etc.
Bara 15 procent av de 166 patienterna i studien hade en meningsfull sysselsättning, och hela 20 procent träffade aldrig någon annan än vårdpersonalen. Det är dystra fakta att dra fram, men Jonas Eberhard menar ändå att strukturerade frågor inte behöver öka dysterheten:
– Om man under kontrollerade former kan bena upp patienternas problem, så har man större chans att göra något åt dem. Dessutom kan man ju också få syn på framsteg som kanske annars inte upptäckts.
I studien bedömdes patienternas tillstånd både av läkarna och av dem själva enligt ett visst formulär. Bedömningarna överensstämde bättre än väntat: patienterna övervärderade i regel inte läkemedelsbiverkningarna, och hade ofta nästan samma bild som läkarna av sina symtom.
En slutsats av studien är att dess långa tidsperspektiv var viktigt. Under de fem år studien pågick kunde man t ex se ganska stora svängningar i sjukdomen även hos kroniska patienter. Det betyder att läkarna måste vara medvetna om att en förbättring inte alltid kvarstår, utan ofta kan följas av en försämring. Studien visade också att vissa symtom som ansetts som läkemedelsbiverkningar minst lika mycket kan bero på sjukdomen i sig.
Ytterligare ett fynd är att patienter med många akuta sjukdomsepisoder var mest påverkade när det gällde förmågan att tänka och resonera (kognitionen). För att hjälpa upp denna förmåga menar Jonas Eberhard att dataspel och datoriserad träning av den sort som används t ex vid ADHD och hjärnskador kunde vara till nytta.
– I väntan på nya och bättre läkemedel finns det sådana enkla metoder som nog kunde förbättra behandlingsresultaten en hel del, om de bara användes, menar han.
Avhandlingen heter Schizophrenia in a longitudinal perspective. Clinical and neurocognitive aspects och läggs fram den 19.11. Jonas Eberhard nås på jonas.eberhard@med.lu.se och det danska mobiltelefonnumret 0045-30832813.
