Tema

Offentlig hjälp helt avgörande för fattiga i Sverige

Arbetslöshet är främsta orsaken till fattigdom i Sverige. Värst drabbade är ungdomar och utomnordiska invandrare som har svårt att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.Ekonomisk hjälp från det offentliga är helt avgörande för dem visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

1990-talets kärva arbetsmarknad har lämnat tydliga spår. Då hamnade ungdomar, samt de med lägre utbildning och de med icke nordisk bakgrund, i stor utsträckning utanför arbetsmarknaden. Enligt Mia Latta, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, finns det fortfarande en relativt stor grupp marginaliserade ungdomar som har mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Om det beror på att arbetsgivare inte vill anställa ungdomarna eller att de helt enkelt inte vill eller kan arbeta är oklart. Men faktum är att ungdomar och de med en icke-svensk bakgrund är diskriminerade på arbetsmarknaden, och även till viss del i samhället i stort, säger Mia Latta.

Trots att arbetsmarknaden är ljusare i dag, kan det vara svårt för dem med en historia av arbetslöshet bakom sig att hävda sig i konkurrensen.
– Även om arbetsmarknaden ser ljusare ut i framtiden, är det förmodligen den yngre gruppen, som inte har en historia med arbetslöshet bakom sig som kniper jobben, säger Mia Latta.

Mia Latta har undersökt offentliga och privata stödnätverk för marginaliserade och fattiga individer i Sverige mellan 1993 och 2001. Lattas studie visar att offentliga transfereringar (arbetslöshetsersättning, sjukpenning och socialbidrag) är huvudinkomsten för fattiga i Sverige. Utan de inkomsterna skulle 70 procent av de undersökta individerna hamna under fattigdomsstrecket, jämfört med nuvarande 24 procent.
– Men bland de fattiga återfinns även asylsökande och illegala immigranter som helt står utanför välfärdssystemet, säger Mia Latta.

Hennes forskning visar att såväl ekonomisk som praktisk hjälp från släkt och vänner fyller en viktig funktion för många marginaliserade i Sverige.
– Resultaten visar att ju lägre ett hushålls inkomst är desto större är chansen att individen får hjälp från släkten, säger Mia Latta.
En tredjedel av deltagarna i studien fick ekonomisk hjälp från släkt och vänner och över hälften fick praktisk hjälp. Den ekonomiska hjälpen var dock sporadisk och relativt liten, oftast mindre än 5 000 kronor och avsedd för enstaka oförutsedda utgifter.
Avhandlingens titel: Public Transfers and Private Help: Support Networks of Marginalized and Poor Individuals in Sweden in the 1990s

Tid och plats för disputation
Fredagen den 19 oktober, kl. 10:00 sal 10,
Universitetets huvudbyggnad, Vasaparken

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mia Latta , tel + 358 46 851 3993 (Finland)
e-post: Mia Latta

Offentlig hjälp helt avgörande för fattiga i Sverige

 lästid ~ 2 min