Om ALS hos möss och människor
Hopklumpningar av enzymet SOD1 finns hos både möss och människor med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Det visar Karin Sixtensdotter Graffmo i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 19 oktober.
Två former av muterat SOD1 har studerats. Den ena formen där aminosyran asparagin i position 90 i genen är utbytt mot alanin, förändrar SOD1 måttligt. För att bli sjuk krävs att man får arvsanlaget från båda sina föräldrar som båda kan vara friska – och sjukdomen utvecklas långsamt. Vissa sjuka har levt mer än 20 år efter att de har fått sin diagnos. Denna mutation finns i norra Sverige och Finland, och bland ättlingar från tidigare utvandrare runt om i världen.
Den andra formen orsakas av en mutation som klipper av den sista biten av enzymet, och gör att det lättare faller samman. För att bli sjuk räcker det att man får arvsanlaget från en förälder som är sjuk och sjukdomen har ett snabbt förlopp. De flesta sjuka avlider inom två till tre år efter diagnos. Denna mutation har hittats hos en dansk familj.
Genom att studera ryggmärg och hjärnor från sjuka med dessa mutationer som avlidit i ALS har man hittat proteinklumpar i nervcellerna. Dessa proteinklumpar innehåller SOD1. Förändringarna finns inte hos personer som avlidit av andra neurologiska sjukdomar eller av hjärt-kärl-sjukdomar.
För att ytterligare kunna följa sjukdomsförloppet vid ALS har transgena möss med samma slags förändrade SOD1-enzym som de sjuka patienterna studerats. Mössen får samma typ av motorneuronsjukdom som människor med motsvarande genförändring. Mössens sjukdomsutveckling har följts från tidig ålder. Ryggmärg, hjärna, muskler och andra organ har undersökts. Hjärnan och ryggmärgen har befunnits vara känsligast för SOD1.
Mössen uppvisar samma slags proteinklumpar i nervcellerna som de ALS-sjuka patienterna. Ju sjukare en mus blir, desto mer proteinklumpar hittas i nervcellerna.
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en alltid dödlig sjukdom som drabbar mer än 200 personer i Sverige årligen. De nervceller som styr musklerna, motorneuron, dör. Musklerna förtvinar och den sjuke förlamas. Var tionde ALS-sjuk har minst en nära släkting med samma sjukdom. Hos många av dessa hittas förändringar, mutationer, i genen till det rikligt förekommande enzymet koppar-zink superoxiddismutas, SOD1, som tar hand om fria syreradikaler.
Fredagen den 19 oktober försvarar leg läkare Karin Sixtensdotter Graffmo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Of mice and men – SOD1 associated Human Amyotrophic Lateral Sclerosis and Transgenic Mouse Models. Svensk titel: Om möss och människor – SOD1-associerad mänsklig amyotrofisk lateralskleros och transgena musmodeller.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal C, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Elisabeth Englund, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Sixtensdotter Graffmo på e-post karin.graffmo@medbio.umu.se eller telefon 090-785 28 72.
