Tema

Sveriges invandrare – de nya judarna?

De judar som på 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka en bättre framtid i Sverige möttes av såväl möjligheter som bekymmer, något som Per Hammarström konstaterar i sin avhandling. Studien visar att det finns en hel del beröringspunkter mellan deras erfarenheter och de som dagens invandrare möter i Sverige. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

Under de senaste åren har det förts en livlig debatt om invandring och integration. Diskussionen rör sig om allt från sociala problem, arbetslöshet, utbildning och bostadspolitik till etnicitet och nationell identitet. Ibland påtalas brister i det svenska samhället som försvårar integrationen, ibland beskylls skilda invandrargrupper för att vilja isolera sig eller för företräda ”ickesvenska” värderingar.

Att diskussionen blir mer intensiv i en tid av omfattande flyktinginvandring kanske inte förvånar men problematiken är inte ny. Per Hammarström visar i sin avhandling i historia att det finns en hel del beröringspunkter mellan dåtid och nutid. Han beskriver en grupp judar som under slutet av 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka sig en bättre framtid i dåtidens Fattigsverige. Både i sin samtid och i äldre historieverk har denna judiska invandrargrupp − sammantaget kan det röra sig om 3 000-4 000 individer − beskrivits i rätt kritiska och ibland antisemitiska ordalag. Nyare forskning och litteratur har å andra sidan målat en bild av exotiska ”östjudar” som byggde upp ett traditionellt judiskt liv i ghetton på olika håll i landet.

Per Hammarström försöker synliggöra de judiska invandrarna bakom myterna. Genom en socialhistorisk undersökning beskrivs hur livet gestaltade sig för judarna i några städer i mellersta Norrland, framför allt Sundsvall, en handelsstad där nära två procent av stadens befolkning var judar under 1890-talet. ”Vanliga” män och kvinnor − och även barn − synliggörs. Somliga blev med tiden framgångsrika genom ett intensivt företagande, familjer som blev en del av den lokala eliten. Andra förblev fattiga med yrken som gårdfarihandlare och småhantverkare, bosatta i stadens arbetarkvarter.

Det samhälle som de judiska invandrarna mötte erbjöd flera möjligheter till ekonomisk och social framgång, men det fanns naturligtvis också bekymmer och begränsningar. Den vänskap och delaktighet många judar upplevde står i kontrast till ständiga antisemitiska gliringar de utsattes för i tidningar, litteratur och ibland på öppen gata.

– Erfarenheten av såväl delaktighet som uteslutning liknar erfarenheter som dagens invandrare möter. Kanske kan avhandlingen bidra till perspektiv åt vår egen tid och ge kunskap om hur etniska relationer ska hanteras och diskriminering motverkas, säger Per Hammarström.

Avhandlingen, Nationens styvbarn. Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940, kan beställas från Carlsson bokförlag

Kontaktinformation
Per Hammarström nås på telefon 0611-265 64, 070-661 95 74 eller på e-post: per.hammarstrom@hist.uu.se

Sveriges invandrare – de nya judarna?

 lästid ~ 2 min