Tema

Nytt ljus på den svenska sekelskiftesanarkismen

Anarkismens idéer lockade grupperingar inom arbetarrörelsen, liksom författare och kulturpersonligheter som August Strindberg och Ellen Key. En idéhistorisk avhandling från Umeå universitet ger en ny bild av anarkismens inflytande på den vänsterpolitiska debatten vid det förra sekelskiftet.

Tidigare historieskrivning om svensk arbetarrörelse har i regel betraktat anarkismen som ett villospår till den framväxande socialdemokratins huvudfåra. Den föreställningen ifrågasätts och modifieras i Henrik Långs doktorsavhandling. Genom att analysera tre aktörers politiska idéer bidrar han till en vidare förståelse av hur den svenska sekelskiftesanarkismen artikulerades.

– Jag visar hur ideologiskt mångtydig den svenska vänstern var i det här skedet av historien, säger Henrik Lång. Anarkismen kunde ingå som en beståndsdel i ett utopiskt tänkande med udden riktad mot den kapitalistiska staten.

Avhandlingen Drömmen om det ouppnåeliga: Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson fokuserar på tre svenska tänkare, alla med kopplingar till arbetarrörelsen och välvilligt inställda till anarkismen: den skandalomsusade och mytomspunne agitatorn, författaren och journalisten Hinke Bergegren (1961-1936), ungsocialisten och kamplyrikern Einar Håkansson (1883-1907), samt skriftställaren Gustaf Henriksson-Holmberg (1964-1929); den sistnämnde något av en anarkistisk teoretiker på svensk botten.

Anarkismen var något av en modefilosofi i Europa omkring sekelskiftet 1900, och drog till sig uppmärksamhet från åtskilliga politiska radikaler, konstnärer och intellektuella. Under perioden 1890-1914 ägnades anarkismen och dess idéer stort intresse i den politiska och kulturella debatten i Europa.

– Det hängde delvis samman med att anarkisternas stora fiende – den centraliserade, byråkratiska statsmakten – tog starkare form just i detta skede, förklarar Henrik Lång. Sett mot den bakgrunden är det inte förvånande att anarkistiska idéer inspirerade systemkritiska grupper och individer av varierande slag.

I Sverige fanns ingen samlad anarkistörelse värd namnet, och de kritiska tongångarna dominerade den ofta hetsiga debatten om idéströmningen ifråga. Inte desto mindre fattade ett flertal författare och kulturpersonligheter (däribland August Strindberg, Ellen Key, Johan Saxon Lindström och Gustaf Steffen) samt vissa grupperingar inom arbetarrörelsen tycke för anarkistiskt tankegods. Vissa smittades av den allmänna frihetslidelsen, andra ställde sig helhjärtat bakom parollerna om självstyre och frivilligt samverkande individer.

Lördagen den 13 oktober försvarar Henrik Lång, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Drömmen om det ouppnåeliga: Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Inga Sanner, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Henrik Lång på tel 090-786 71 04 eller e-post heklag96@student.umu.se

Nytt ljus på den svenska sekelskiftesanarkismen

 lästid ~ 2 min