Tema

Hälften av alla svenskar över 60 år använder läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Mer än hälften av alla svenskar över 60 år köper blodtryckssänkande eller blodfettssänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Men distriktsläkarnas uppfattning om möjligheter att förebygga dessa sjukdomar varierade betydligt. Det visar en avhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Efter att Socialstyrelsens läkemedelsregister började byggas upp 2005, gick det att fastställa att mer än hälften av alla svenskar över 60 år köpte blodtryckssänkande och/eller blodfettssänkande läkemedel under en 6-månadersperiod. För att även kunna uppskatta hur många som haft eller inte haft hjärtkärlsjukdomar tidigare tog man hjälp av slutenvårdsregistret. Det framkom då att en tredjedel av alla svenskar över 60 år använde dessa läkemedel utan att ha varit inlagda på sjukhus för hjärt-kärlsjukdomar de föregående sju åren.

Louise Silwer, som är apotekare i Halmstad, har tidigare bland annat studerat utvecklingen av försäljningen av receptläkemedel i Halland mellan 1988 och 2002. Under de 15 åren nästan fördubblades den totala mängden receptläkemedel mätt i definierade dygnsdoser per invånare. I åldersgruppen över 60 år mer än dubblades försäljningen under perioden. Bland de läkemedel som ökade mest i denna åldersgrupp fanns flera läkemedelsgrupper som används för att förebygga hjärt-kärlsjukdom som blodtryckssänkande, blodfettssänkande (kolesterolsänkande) och blodproppsförebyggande medel.

I en kvalitativ studie där distriktsläkare intervjuades angående sina uppfattningar och erfarenheter av behandling av friska individer med riskfaktorer, med syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom, framkom ett brett spektrum av uppfattningar.

– Synsätten hos distriktsläkarna varierade speciellt när det gällde den egna tilltron till möjligheterna att förebygga sjukdomar hos enskilda individer och hur man på bästa sätt informerar patienten om risk och nytta. Detta visar på komplexiteten i beslutsfattandet, uppföljning och övrigt omhändertagande av patienten i samband med behandling av framtida sjukdomsrisk, säger Louise Silwer.

Eftersom resultaten visar att så stora grupper av befolkningen exponeras för dessa läkemedel vore det önskvärt med intensifierad uppföljning av såväl positiva som eventuella negativa effekter på folkhälsan. Idagens samhälle anses dessutom patienterna vara konsumenter och många har en egen stark uppfattning om vilken behandling de önskar få. Ökad kunskap om effekterna skulle kunna förstärka beslutsunderlaget inför behandling av riskfaktorer, för såväl läkare som patient.

– Kännedom om den ökade förskrivningen av förebyggande läkemedel och de därmed följande informations- och uppföljningssituationerna är även av betydelse för prioriteringar och hälsoekonomiska diskussioner inom hälso- och sjukvård, säger Louise Silwer.

För mer information kontakta:
Louise Silwer, Leg Apotekare, e-post: louise.silwer@apoteket.se

Handledare: Professor, Cecilia Stålsby Lundborg, NHV, Göteborg +46 (0) 70 210 26 73 e-post; Cecilia@nhv.se och IHCAR, Karolinska Institutet, Stockholm, Cecilia.Stalsby.Lundborg@ki.se

Bihandledare: Docent, universitetslektor Max Petzold NHV, +46 (0) 31 693972, e-mail: max@nhv.se

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.

Avhandlingens titel: Public Health Aspects of Pharmaceutical Prescription Patterns: Exemplified by treatments for prevention of cardiovascular disease
Sv; (Folkhälsoaspekter på receptförskrivningsmönster: Exemplet läkemedel för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom)

Avhandlingen försvaras tisdagen den 25 september klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.

Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se

Hälften av alla svenskar över 60 år använder läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

 lästid ~ 2 min