Belönad frakturforskning
Hur ska man bäst läka svårläkta benfrakturer? Den frågan försöker lundaforskaren Magnus Tägil och uppsalaforskaren Kenneth Jonsson att svara på. De får nu dela ett anslag på 700 000 kr från Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne.
Somliga patienter har medfödda defekter som leder till svårläkta benbrott. Trots många operationer lyckas läkarna inte få benskadan att läka, och benet bryts gång på gång.
– Vi hade en patient som bröt underbenet första gången 1972. Sedan dess har hon gått igenom en följd av operationer utan att bli bra. För två år sedan kom hon till oss för att amputera benet, eftersom en protes skulle vara bättre än ett oanvändbart eget underben. Men nu kan den här patienten faktiskt gå på sina egna ben! säger Magnus Tägil.
Det är en kombination av olika läkemedel som gett detta goda resultat. Det ena, en protein kallad BMP, är dyrt och lämpar sig därför bara för särskilt svåra fall. Det andra, bifosfonater, används däremot redan för tusentals benskörhetspatienter i Sverige. Detta läkemedel skulle enligt Magnus Tägil kunna användas inte bara vid benskörhet utan också vid besvärliga frakturer som brott på handens båtben, armbågsbenet och underbenet, samt vid lossnade ledproteser och s k beninfarkt.
Benet i vårt skelett byts ut hela tiden. Hos en frisk person råder det balans mellan de bennedbrytande celler som tar bort gammal benvävnad och de benuppbyggande celler som skapar ny benvävnad. Men vid benskörhet, svårläkta frakturer och läkning efter beninfarkt är denna balans rubbad.
Magnus Tägil har studerat benläkningens processer med hjälp av en “benkammare”, en sorts mycket liten ihålig skruv. När en sådan satts in i benet på försöksråttor kan man inuti benkammaren se hur läkningen sker under olika omständigheter.
Bifosfonater har i sådana djurförsök visat sig ge goda resultat. Magnus Tägil har nyligen avslutat – men ännu inte analyserat – en klinisk studie med 50 patienter, och ska nu gå vidare med att göra en pilotstudie av det dyrare medlet BMP.
Kenneth Jonsson i Uppsala arbetar med liknande studier av frakturläkning, fast med andra substanser.
Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne startades 1968 av Thyra Carlsson, dotter till den framstående affärsmannen från Sölvesborg Thure Carlsson. Dess ursprungliga kapital var ca 800 000 kr, vilket genom god förvaltning ökat till 25 milj kr. Stiftelsen har sitt säte i Lund och delar ut anslag till medicinsk forskning, framför allt till unga lovande forskare som ännu inte är helt etablerade i forskarvärlden.
Magnus Tägil nås på magnus.tagil@med.lu.se och 0708-15 23 68.
