Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 september 2007

Umeåforskare får stort nordiskt pris

Carina Keskitalo vid Umeå universitet har tilldelats årets Nils Klim-pris för yngre nordiska forskare. Hon får priset för sin forskning om internationellt miljösamarbete i nordliga områden, och hur globalisering och klimatförändringar påverkar lokala miljöer.

Ludvig Holbergs minnesfond delar varje år ut Nils Klim-priset till framstående yngre nordiska forskare inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Särskild vikt läggs på forskarens självständighet, förmåga till nyskapande och tvärvetenskapliga kompetens. I år går priset på nästan 300 000 kronor till Carina Keskitalo, lektor och docent i statsvetenskap vid den kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
– Det är förstås jättekul och känns som ett erkännande för tvärvetenskaplig forskning, säger Carina Keskitalo.

I motiveringen står bland annat att Carina Keskitalo har utvidgat och fördjupat vår förståelse för användningen av miljöresurserna i det europeiska arktiska området, med en särskild blick för hur lokala miljöer påverkas av globalisering och klimatförändringar. Hennes tvärvetenskapliga synsätt på arktisk forskning har fått bred internationell uppmärksamhet, och ingår bland annat i kurslitteratur om arktiskt regionsbyggande.

Förutom prissumman ges pristagaren också ekonomiska resurser att anordna ett seminarium inom sitt ämnesområde.
– Seminariet är ännu bara på planeringsstadiet, men kommer troligtvis att ordnas här i Umeå och handla om anpassning till förändringsprocesser i nordliga områden.

Priset delas ut i Bergen den 24-26 november, tillsammans med det internationella Holbergpriset om nästan fem miljoner kronor, som i år går till Ronald Dworkin.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Carina Keskitalo
Kulturgeografiska institutionen
Umeå universitet
tel: 090-786 50 80
e-post: carina.keskitalo@geography.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera