Tema

Grammatiska och ogrammatiska meningar – vad är skillnaden?

Fastän många upplever grammatik som något tråkigt och något som är svårt att förstå så vet vi ändå alla till synes intuitivt vad som är grammatiskt i det egna språket. Vi kan utan att ha en grammatikbok till hjälp ändra ordföljd i en mening för att betona olika ord eller för uttrycka skillnader i betydelse, utan att meningen för den skull blir ogrammatisk. Och detta kan vi göra för att vi vet vad som är grammatiskt och vad som är ogrammatiskt. John Löwenadler undersöker i sin avhandling /A Cross-Theoretical Approach to Complementizer-Gap Phenomena/ hur det kan komma sig att vissa till synes helt förståeliga meningar upplevs som ogrammatiska och vad det är som gör att vi upplever dem som sådana.

Många forskare hävdar att det bara finns en lösning på problemet, nämligen att den mänskliga hjärnan är utrustad med en medfödd inre grammatik som bestämmer vilka strukturella principer som styr språkens form. Åsikten har sina främsta företrädare i Noam Chomsky och de s.k.
generativisterna. Mot en sådan syn står forskare som hävdar att grammatikaliteten hos olika ordföljdsvariationer styrs av principer relaterade till vilken betydelse och funktion ord och fraser har i en mening. Inom sådana teorier anses det ofta att rent strukturella principer inte har någon roll alls.

I John Löwenadlers avhandling diskuteras en speciell typ av ordföljdsvariationer ur ett tvärspråkligt perspektiv med utgångspunkt i engelska och svenska. Löwenadler gör jämförelser med hur situationen ser ut i så skilda språk som isländska, ungerska, det sydamerikanska språket quechua och de västafrikanska språken koromfe och koyra chiini. Dessa jämförelser visar att man måste ta hänsyn både till funktionella och strukturella faktorer för att förklara varför vissa ordföljdsvariationer är möjliga och andra inte är det.

Dessutom visar avhandlingen att strukturella principer inte är något som människan måste ha med sig från födseln utan att vårt språksinne gradvis kan forma ett grammatiskt system, som efter hand blir delvis självgående. Löwenadler menar att det är när meningar bryter mot principer i detta självgående system, som de upplevs som ogrammatiska.
Avhandlingen syftar på detta sätt till att bidra till att öka kunskapen om hur det mänskliga språksinnet fungerar.

Avhandlingens titel: /A Cross-Theoretical Approach to Complementizer-Gap Phenomena/ Disputationen äger rum lördagen den 22 september kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Renströmsgatan 6

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av John Löwenadler, tel. 0733-727440, e-post john.lowenadler@eng.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

Grammatiska och ogrammatiska meningar – vad är skillnaden?

 lästid ~ 1 min