Artikel från Lunds universitet
5 september 2007

Genetisk bakgrund till svåra urinvägsinfektioner

Om man sitter på kalla stenar eller slarvar med yllebyxorna kan man få urinvägsinfektioner, hette det förr och kanske fortfarande. Men dessa sjukdomar är mer komplicerade än så, och har i vissa fall en genetisk bakgrund. Forskare vid Lunds universitet har hittat en gen som tycks ligga bakom många av de svåraste urinvägsfallen.

Det är välkänt att vissa personer har en benägenhet för att få urinvägsinfektioner gång på gång. Ofta börjar infektionerna redan i barndomen. I allvarliga fall leder de till njurbäckeninflammationer som på sikt kan skada njurarna så svårt att patienten kommer att behöva dialys eller njurtransplantation.

Läkarna har länge önskat sig ett sätt att tidigt kunna hitta den lilla grupp som är i riskzonen för njurbäckeninflammation.

Kunde man det, så skulle inte alla barn med urinvägsinfektioner behöva få samma noggranna och ibland obehagliga undersökningar, utan dessa och en eventuell förebyggande behandling skulle sparas till dem som verkligen behöver det.

– Många forskargrupper har länge letat efter en genetisk bakgrund till sjukdomen. Vi har nu hittat en gen som skulle kunna användas som en riskmarkör och ett sätt att sålla fram den känsliga gruppen, säger forskaren Ann-Charlotte Lundstedt och professor Catharina Svanborg.

Den aktuella genen tillverkar ett protein som ingår i immunförsvaret. Det styr både de vita blodkropparnas vandring till njuren och deras arbete med att oskadliggöra infekterande bakterier.

Att genen skyddar mot njurbäckeninflammation har lundaforskarna tidigare visat i djurförsök. Nu har de också i studier av barn och vuxna med återkommande njurbäckeninflammationer visat att förändringar i just denna gen är mycket vanligare hos njurpatienterna än hos friska kontrollpersoner.

– Vi såg också att även patienter utan genförändringar har låga nivåer av detta protein. Därför skulle en kombination av en genundersökning och en proteinmätning kunna vara ett bra sätt att hitta dem som är mest i riskzonen, menar Catharina Svanborg.

Lundaforskarnas rön har publicerats i den internationella webbtidskriften PLoS ONE, se länken.

Kontaktinformation
Mer information Catharina Svanborg, tel 0709-42 65 49 och Catharina.Svanborg@med.lu.se,

eller Ann-Charlotte Lundstedt, 070-304 11 03 och Ann-Charlotte.Lundstedt@med.lu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera