Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss somcivilisationskritiker
Den snart hundraårige franske antropologen Claude Lévi-Strauss (1908-) är den främste bland företrädarna för den så kallade strukturalismen, vilken övertog existentialismens roll som intellektuell moderiktning i Paris på 1970-talet. Christina Schmidt, som träffade Lévi-Strauss i Paris så sent som i december 2006, framhåller i sin avhandling Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker och menar att beteckningen strukturalist har bidragit till att osynliggöra Lévi-Strauss som en mångbottnad tänkare.
Med sin avhandling söker Schmidt därför nyansera bilden genom att visa att Lévi-Strauss arv från lingvistiken inte gör honom till formalist och att han inte tar avstånd från historien, som ofta påstås. Schmidt framhåller att Lévi-Strauss inte tillämpar den strukturella lingvistikens termer rakt av, och att han framför en egen historiesyn som alternativ till uppfattningen om en för alla samhällen giltig utveckling mot ständigt mer utvecklade stadier. I avhandlingen betraktas Lévi-Strauss strukturalism som underordnad ett mer övergripande civilisationskritiskt ärende och ett romantiskt helhetssträvande.
Författaren betonar att Lévi-Strauss beklagar den moderna västerländska exploateringen av människan och naturen och att han med samhällen utan skrift som förebild framhåller ömsesidigheten som samhällets genuina fundament. Det ömsesidiga utbytet betraktar han som grunden för all kommunikation, och även för förhållandet mellan kulturer. Fruktbart utbyte förutsätter skillnad, varför den historiska rörelsen, enligt Lévi-Strauss, består av kulturernas pendelrörelse mellan sammangåenden och splittringar – en föreställning som Schmidt visar har sin inspirationskälla hos Arthur de Gobineau.
I avhandlingen visas också att Lévi-Strauss historiesyn även ligger till grund för hans mytteori. Med sina mytstudier har han velat framhålla att det mänskliga tänkandets kategorier är allmängiltiga, och att de till synes absurda, meningslösa mytiska berättelserna är uttryck för ett analogiskt tänkande, och inte för ett för-logiskt, primitivt tänkande, som många andra mytteorier gjort gällande.
I avhandlingen lyfter Schmidt fram Lévi-Strauss som civilisationskritiker genom att idéhistoriskt placera honom i olika
sammanhang: som fransk judisk intellektuell i en tid och ett samhälle präglat av starka antisemitiska ideologier, som socialist (läs
socialdemokrat) under mellankrigstiden, och som humanist.
Förutom dessa historiska kontexter undersöker Schmidt såväl den strukturella lingvistikens som musikens betydelse för Lévi-Strauss mytteori. Genom att framhäva affiniteterna mellan Lévi-Strauss och Richard Wagner, och påtala de tyska rötterna till hans kulturuppfattning, framhäver författaren dessutom de romantiska tankefigurerna som förekommer hos Lévi-Strauss. Därmed framtonar en annan bild av Lévi-Strauss än den som beteckningen strukturalist kort och gott gör gällande.
Avhandlingens titel: Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker
Disputationen äger rum lördagen den 15 september, kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Schmidt, tel. 031-786 55 58,
e-post: Christina.Schmidt@idehist.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
