Unga världsstjärnor samlas kring syntetisk biologi

Inom syntetisk biologi kombinerar forskarna kunskap om genteknik, biologiska system och olika aspekter av ingenjörsvetenskap. Syftet är att använda biologiska komponenter och molekyler för att designa, bygga och utveckla helt nya system och metoder som kan fungera och användas i människans tjänst. Fältet har stor potential för innovationer och ny teknik inom etablerade forskningsfält knutna till medicin, biologi, fysik, kemi och datavetenskap.

Konferensen erbjuder en blandning av dagens ledande experter och morgondagens forskningsledare. Tolv forskare kommer till Göteborg för att presentera sin forskning. En handfull etablerade och namnkunniga men merparten unga stjärnskott från bland annat Japan, USA och Schweiz.

Konferensen ingår i en serie kring funktionsgenomik, dvs vad gener används till och hur de kontrolleras i alla levande organismer: från bakterier och svampar till möss och människor. För nionde gången träffas nu forskare och utställare från universitet, forskningsinstitut och näringsliv för att visa upp sina resultat och produkter och för att lyssna till ett antal av de främsta namnen från forskningsfronten.

Nya metoder inom biotekniken har idag gjort det möjligt att återskapa hela genuppsättningar från scratch och därmed designa organismer med förutsägbara egenskaper. Dessa skulle kunna användas för olika praktiska tillämpningar, såsom produktion av svårtillverkade och värdefulla kemiska föreningar eller för biosensorfunktioner.

– Tack vare den här utvecklingen har vi snart en miljövänlig produktion av plaster, kemikalier, biobränslen, läkemedel och kosttillskott med hjälp av “cellfabriker”, säger Catharina Hiort, koordinator på Chalmers Biocentrum och en av dem som organiserar konferensen.

Forskningen som presenteras handlar också om hur man kan bygga perfekta molekyler av icke-perfekta byggstenar, att förstå den biologiska klocka som kontrollerar vår dygnsrytm och vad man kan lära sig av att rekonstruera det influensavirus som orsakade 1918 års världsomspännande epidemi.

– Eftersom syntetisk biologi kan komma att stöta på en hel del etiska frågeställningar kommer konferensen att hålla en paneldiskussion om de etiska aspekterna inom forskningsfältet, säger Stefan Hohmann, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid GU och en av organisatörerna.

Hohmann fortsätter:
– Vi förväntar oss ett ytterst stimulerande och inspirerande möte, som kan komma att lägga kursen för delar av den framtida utvecklingen i Göteborg såväl som i hela Sverige.

Vi välkomnar deltagare och utställare inom alla relaterade områden och avsätter gott om tid under konferensen till mingel och diskussioner.

Talare
Jay Keasling, UC Berkeley, fick nyligen utmärkelsen årets vetenskapsman av Discover Magazine. Han forskar inom metabolisk teknik med målet att kunna producera dels biobränslen, dels nya mediciner mot malaria och AIDS.

Michael Katze, University of Washington, arbetar med att bestämma de egenskaper hos virus och celler som gör att sjukdomar utvecklas till världsomspännande epidemier. Hans grupp har lyckats återskapa strukturen hos det virus som gav upphov till Spanska sjukan år 1918.

Chris Voigt, UC San Francisco, omskapar via ingenjörsinsatser på cellnivå olika reaktionsvägar i celler och skapar på så vis nya egenskaper hos mikroorganismer, såsom fotografisk film tillverkad av bakterier.

Ron Weiss, Princeton University, har använt principer från datatekniken för att programmera celler och skapa biokemiska system, så att de fungerar som en typ av mikrodatorer eller logiska kretsar.

Jörg Stelling, ETH Zürich, använder beräkningsbiologi för att studera hur molekylära nätverk organiserar sig och hur detta kan användas för att designa nya biologiska system.

Kobi Benenson, Harvard University, konstruerar system som känner av sjukdomsrelaterade signaler och omvandlar dem till en respons genom biologiska beräkningsmoduler.

Daisuke Umeno, Chiba University i Japan, använder styrning av evolutionsprinciperna för att designa och vidareutveckla molekylära reaktionsvägar, till exempel för att kunna syntetisera biomolekyler som sedan kan användas för att framställa vitaminer och andra viktiga molekyler på konstgjord väg.

Tuval Ben-Yehezkel och Gregory Linshiz, Weizmanninstitutet i Israel, arbetar i professor Ehud Shapiros laboratorium och använder där vad de kallar för “DNA-alkemi” för att designa perfekta molekyler från icke-perfekta molekylära byggstenar.

Jens Nielsen, Danmarks tekniska universitet, kommer till Chalmers för att bli professor i systembiologi. Han kommer att rapportera om systembiologisk analys av metaboliska processer i jäst som en bas för att skapa nya reaktionsvägar.

Bengt Nordén, Chalmers, var till nyligen ordförande i Nobelkommittén för kemi. Han studerar mekanismer för hur molekyler känner igen varandra och kommer att tala om konstruktion av kommunikativa molekylära nodsystem i nanoskala.

Hiroki Ueda, RIKEN i Japan, studerar principerna bakom den dygnsrytm som finns hos levande organismer. Dessa principer ligger till grund för exempelvis problem såsom jetlag och andra omställningar av de fysiologiska processerna.

Jef Boeke, Johns Hopkins University, studerar hur genuppsättningen hos jäst är organiserad. Han kommer att presentera vad man kan lära sig och åstadkomma om man lyckas framställa ett helt jästgenom från scratch.

Kontaktinformation
Besök gärna Chalmers Biocentrums hemsida för ytterligare information eller kontakta någon av de organisationsansvariga:

Professor Anders Blomberg, Göteborgs Universitet
+4631-786 2589
anders.blomberg@gmm.gu.se
Professor Stefan Hohmann, Göteborgs Universitet
+4631-360 8488
stefan.hohmann@gmm.gu.se
Dr. Catharina Hiort, Chalmers
+4631-772 8633
catharina.hiort@chalmers.se