Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 juni 2007

Resistenta tarmbakterier försvinner inte av sig själva

E. coli bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika kommer sannolikt att finnas kvar även om vi slutar använda antibiotika. Dessa bakteriestammar har lika goda förutsättningar som andra bakterier att fortsätta kolonisera tarmen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

E.coli bakterier finns naturligt i stora mängder i våra tarmar. Dessa bakterier orsakar normalt inte sjukdom, men det finns flera stammar som kan ge upphov till diarré. I allvarliga fall kan bakterierna även orsaka bukhinneinflammation eller blodförgiftning.

I studierna har avföring från 128 svenska spädbarn analyserats. Resultaten visar att 21 % av E. coli stammarna i barnens tarmflora var resistenta mot minst en typ av antibiotika. Även barn som aldrig fått antibiotika hade resistenta bakteriestammar i sin tarm.
– Det är ett ökande problem och det är allvarligt också när vanliga harmlösa bakterier utvecklar resistens eftersom anlagen kan föras över till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger mikrobiologen Nahid Karami.

Hittills har många trott att de resistenta bakterierna skulle försvinna om användningen av antibiotika minskar, men avhandlingen visar att E. coli-stammar som bär resistensgener är lika bra på att kolonisera tarmen under längre tid som känsliga stammar.
– Vår forskning tyder på att det inte kostar bakterien särskilt mycket att bära på en resistensgen, och det betyder antagligen att resistensen kommer att finnas kvar under lång tid hos tarmflorabakterien även om man slutar använda antibiotika, säger Nahid Karami.

Bakterier har en naturlig förmåga att ta upp och överföra resistensgener till andra bakterier. I studien upptäcktes två fall av sådan genöverföring mellan E. coli-stammar som fanns samtidigt i ett barns tarm. Det första fallet skedde hos ett barn som behandlades med penicillin men det andra fallet hittades hos ett barn som inte behandlades med antibiotika.
– Våra resultat tyder på att överföring av resistensgener i tarmfloran kan vara ganska vanligt vilket gör resistensproblematiken mycket allvarligare, då gener lätt kan överföras från normalflorabakterier till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger Nahid Karami.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Antibiotic resistance and fitness of Escherichia coli in the infantile commensal microbiota

Avhandlingen försvaras torsdagen den 24 maj, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10 A, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nahid Karami, mikrobiolog, telefon: 031-342 47 29, 070-521 48 60, e-post: nahid.karami@microbio.gu.se

Handledare:
Docent Agnes Wold, telefon: 031-342 46 17, e-post: agnes.wold@microbio.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera