Tema

Politik och utbildning för ökat entreprenörskap fungerar – med rätt styrning

Entreprenörskap kan påverkas med kultur, lagstiftning och politik – men de individuella förutsättningarna väger tyngst. Samhällets insatser för att uppmuntra företagande bör inriktas mot de människor som har företagandepotential. Det är några av slutsatserna i en ny avhandling från Human Resource Management-gruppen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Under de sista årtiondena av förra seklet ändrade arbetsmarknadspolitiken till viss del inriktning och stödet till arbetslösa personer som ville starta eget ökade markant. Ek dr Ahmad Ahmadi har i sin avhandling studerat om kultur och politik spelar någon roll i den entreprenöriella processen; finns det möjlighet att påverka entreprenörskapet i samhället genom förändring av politiska förutsättningar och utveckling av den entreprenöriella förmågan? Kan alla utbildas till framgångsrika företagare? Eller är entreprenörens egna egenskaper helt avgörande?

Avhandlingen visar att den entreprenöriella processen omfattar tre faser:
1. entreprenörens uppväxt och kulturella bakgrund,
2. identifiering av affärsidé,
3. skapande av företag.

Under samtliga faser påverkas företagets utveckling av miljön i form av kultur, lagstiftning och ekonomisk politik.
– Företagandet i ett land är beroende av samspelet mellan företagarnas innovations- och organisationsförmåga (handlingskraft) å ena sidan och den rådande kulturen, lagstiftning och politiska initiativ å andra sidan, säger Ahmad Ahmadi.

Lagstiftning och politik kan alltså anpassas för att skapa ett företagarvänligt samhälle, men överdrivna förväntningar på ”starta-eget-aktiviteter” riskerar att leda till besvikelser. I avhandlingen konstateras att sådana aktiviteter måste vara selektiva och riktas mot grupper som kan antas ha företagandepotential. Entreprenörskapsutbildningar bör inriktas på personer som har professionell utbildning eller erfarenhet av det yrke de vill vara verksamma inom.

– Företagarna i min studie hade erfarenhet från sina respektive yrken innan de startade eget. Flera har också vuxit upp i företagarmiljöer där de lärt sig företagande som ett självklart sätt att leva. De som lyckats bäst har antingen varit länge i sin bransch eller så har de lång erfarenhet av att driva affärer generellt, är kunniga affärskvinnor och affärsmän, påpekar Ahmad Ahmadi.

Enligt avhandlingen kan förändring och anpassning av traditioner, värderingar och skapande av möten mellan kultur och politik/lagstiftning långsiktigt bidra till utveckling av entreprenörskapsvänliga miljöer. Men det måste matchas med professionella och yrkeskunniga individer som vill och kan driva verksamhet i privat regi. De personerna ska uppmuntras att starta eget – inte vem som helst som råkar vara arbetslös.

– Innovations- och organisationsförmåga kan läras. Det sitter inte i generna, men inlärningen under uppväxten verkar vara ytterst väsentlig, påpekar Ahmad Ahmadi.

Avhandlingen presenterades den 8 juni 2007
Författare: Ekonomie doktor Ahmad Ahmadi
Titel: ”Möten mellan institutioner som drivkraft för den entreprenöriella processen”

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ahmad Ahmadi, tel: 033-435 42 15 (arbete), 031-338 1227 (bostad), mail: ahmad.ahmadi@handels.gu.se

Politik och utbildning för ökat entreprenörskap fungerar – med rätt styrning

 lästid ~ 2 min