Artikel från IFAU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 juni 2007

Lågutbildade drabbas hårdast av lågkonjunktur

I en ny IFAU-rapport studeras hur flödena på arbetsmarknaden varierar med konjunkturen för olika utbildningsgrupper. Resultaten visar att i lågkonjunkturer sägs lågutbildade upp i större utsträckning än högutbildade.

Fler jobb för högutbildade än för lågutbildade
De senaste decennierna har det skapats färre och försvunnit fler jobb för lågutbildade än för högutbildade. För dem med en längre universitetsutbildning skapades det nästan dubbelt så många nya jobb för varje nedlagt jobb jämfört med dem som högst har grundskoleutbildning (1,3 jämfört med 0,7). Personer med en kortare högskoleutbildning byter arbete mest, medan lågutbildade byter arbete i minst utsträckning. Högutbildade byter även oftare jobb av skäl som inte kan motiveras utifrån att jobb försvinner eller skapas.

Konjunkturen påverkar utbildningsgrupper på olika vis. Lågutbildade påverkas mer av lågkonjunkturer medan rörligheten för högutbildade varierar mindre med konjunkturen. Resultaten visar att lågkonjunkturer är perioder som arbetsgivare använder för att i första hand säga upp lågutbildad personal medan de i större utsträckning behåller högutbildad personal. Högutbildade byter å andra sidan arbete mer i högkonjunkturer.

Ingen minskning av rörligheten på svensk arbetsmarknad
Under perioden 1986-2002 har andelen nya och nedlagda jobb vardera uppgått till cirka 10 procent av den totala sysselsättningen per år (jobbflöden). Andelen arbetstagare som slutade eller började en ny anställning under perioden (arbetstagarflöden) var dubbelt så hög, drygt 23 procent. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är lika hög som i andra länder, har varit stabil över tidsperioden och det finns ingen trend mot minskad rörlighet.

Vi studerar hur flöden av jobb och arbetstagare till och från arbetsställen har utvecklats i hela den svenska ekonomin under perioden 1986-2002 med länkade data om ca 110 000 arbetsställen och 3 000 000 arbetstagare. Studien är den första som har data på så detaljerad nivå för så lång tidsperiod.

Rapport 2007:12 ”Utbildningens betydelse för flöden på arbetsmarknaden” är skriven av Marie Gartell, Ann Christin Jans och Helena Persson och bygger på Working Paper 2007:14.

Kontaktinformation
Vid frågor kontakta: Ann-Christin Jans, tel: 08-786 96 17, e-post: ann-christin.jans@forsakringskassan.se; Helena Persson, tel: 070-497 23 68, e-post: helena.persson@saco.se eller Marie Gartell, tel: 08-402 12 17, e-post: marie.gartell@framtidsstudier.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera