Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 maj 2007

Interna strider bakom Regeringskansliets organisering

Att Regeringskansliets många departement drar åt olika håll när det gäller att formulera politik är inte förvånande. Mindre känt är kanske att åsikterna lika ofta går isär när det gäller riktningen på interna reformer. Men när frågor om inre organisering ska få ett avgörande – då håller sig politikerna borta.

I en ny avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet studeras de senaste trettio årens interna förändringsarbete i det svenska Regeringskansliet.

Analyser av personalpolitikens framväxt, sammanslagningen till en myndighet och försöken att införa en gemensam verksamhetsplanering, visar att de problem som betraktades som akuta i början av 1970-talet – en överdimensionerad personalstyrka, revirstrider och oklara ansvarsfördelningar i frågor om personal och organisation – lever kvar än idag, trots de många reformerna för att åtgärda dem.

– En viktig orsak är att de för framgångsrikt förändringsarbete mest väsentliga aktörerna – politikerna – sällan deltar. Regeringskansliets interna utveckling kan istället förklaras som en kamp mellan olika aktörer av tjänstemän, med skilda syner på problem och lösningar, och med olika styrka att påverka resultaten, säger Magnus Erlandsson, verksam som lärare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och som forskare vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor).

Regeringskansliet brukar beskrivas som den politiska maktens centrum i vårt land, men har ändå lockat märkligt få samhällsvetare till sig. Och medan många politiker länge har tillstått svårigheterna för regeringen och dess kansli att effektivt styra myndigheterna, har det varit sämre med benägenheten att problematisera organisering och styrning på hemmaplan, i Regeringskansliet. Men vinden har vänt, och trycket har ökat på Regeringskansliet att också “se om sitt eget hus”.

– Ändå måste en sammanfattande slutsats vara att det är svårt att förändra Regeringskansliet, eftersom intresset nästan alltid är riktat utåt, inte inåt. Det är inte omöjligt att reformera, men organisationen tycks bara lyssna på sina politiker. Och är de tysta, då händer ingenting.

Titel: Striderna i Rosenbad – om trettio års försök att förändra Regeringskansliet

Kontaktinformation
Magnus Erlandsson, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, +46 70 895 4500, magnus.erlandsson@score.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera