Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 maj 2007

Järn visar vägen till koppar och guld

I Norrbotten har det brutits malm i flera hundra år, i dag bryts det i två gruvor – Kirunavaara och Malmberget. Kirunavaara är också den plats som gett malmtypen dess namn, Kirunatypens apatit-järnmalmer, ett namn som även används internationellt. På flera ställen i världen, exempelvis i Chile och Sverige, har man också hittat koppar och guld i närheten av vissa järnmalmer, vilket har fått forskare att tro att dessa tre "storheter" har bildats samtidigt, djupt nere i jordskorpan.

I Tjårrojåkka, cirka fem mil västsydväst om Kiruna, hittade SGU (Sveriges geologiska undersökning) i mitten av 1960-talet en järnfyndighet och några år senare en närliggande koppar/guld-mineralisering. Någon brytning blev aldrig av eftersom fyndigheterna var för små för att det skulle vara lönsamt, men all information – borrkärnor, protokoll och analysresultat – finns bevarad på SGU:s informationskontor i Malå. Tjårrojåkka är det bästa svenska exemplet på närliggande järn- och koppar/guldfyndigheter och har därför använts som studieobjekt i Åsa Edfelts doktorsavhandling, med vilken hon disputerar vid Luleå tekniska universitet den 25 maj.

– Utgångspunkten i mina studier har varit att undersöka om järnmalmer och koppar-guldmalmer kan bildas under en och samma malmbildande händelse, och att identifiera egenskaper hos dem som kan användas vid prospektering både i Sverige och utomlands, säger Åsa Edfelt.

– Jag har gjort jämförande studier av bland annat ålder, kemiska karaktärsdrag hos mineral, bildningstemperaturer och sammansättning på de malmbildande lösningarna hos de båda fyndigheterna i Tjårrojåkka och kommit fram till att de bildats under en och samma händelse.

Åsa Edfelt har i sitt forskningsarbete även påvisat att mineralet apatit eventuellt kan användas för att bestämma vilka järnmalmer som är kopparförande. Resultaten är av stor betydelse för den just nu så heta prospekteringsmarknaden både i Sverige och andra delar av världen. Ett 50-tal järnfyndigheter är redan kända i Norrbotten och kan således också bli intressanta för koppar och guld.

Liten ordlista
Fyndighet – förekomst av malm- eller industrimineral, byggnadssten, olja, gas, sand, grus eller andra naturligt förekommande jord- och bergarter

Malm – i naturen förekommande metallhaltig mineralkoncentration som ur ekonomisk synpunkt är brytvärd

Mineralisering – benämning på mineralkoncentrationen

Åsa Edfelt föddes 1975 i finska Jakobstad och blev filosofie magister i geologi och mineralogi vid
Åbo Akademi 2001 samt filosofie licentiat i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet 2003.
Under sina doktorandstudier har hon tillbringat sex månader på The Natural History Museum i
London och en månad på United States Geological Survey i Denver.

Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Edfelt, tel. 0920-49 20 29, asa.edfelt@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera