“Estonia, twelve points, Estonie, douze points” – betygsättning av stater inte bara en fråga för schlagerfantaster
Vilket land vann? Hur många poäng fick Sverige? Hur många poäng fick de andra? I dessa schlagerfestivaltider diskuterar vi ofta och ivrigt länder och poäng, vinnare och förlorare. Men länders prestationer betygsätts även inom många andra områden. Hur mäter man staters framgång? Vem mäter? Vad mäts? Vad skapas egentligen för föreställningar då internationella organisationer granskar stater? I en ny avhandling vid Stockholms universitet, beskriver Matilda Dahl den ökande granskningen av stater.
Det är inte bara när det är melodifestival som länder poängsätts och rankas. Tvärtom mäts staters framgångar och misslyckanden också i allvarligare sammanhang. Internationella organisationer rapporterar till exempel om länder präglas av korruption eller till vilken grad de kan anses vara marknadsekonomier.
I sin avhandling “States under scrutiny: international organizations, transformation and the construction of progress” analyserar Matilda Dahl, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, den ökande granskningen av stater.
Hon jämför i sin studie tre olika “granskare”: EU-kommissionen, den Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och frivilligorganisationen Transparency International (som bevakar och bekämpar korruption). Dessa organisationers granskning av Estland, Lettland och Litauen är i fokus.
-Granskningen av stater är förstås en förenkling. Det är för att skapa möjligheter att jämföra och mäta. Relativt oberoende av organisation och område följer granskningsprocesser en viss logik, där traditionell revision kan ses som är ett förhärskande ideal, säger Matilda Dahl.
I det nya Europa finns föreställningar om vad som bör räknas som framsteg och hur dessa bör mätas och utvärderas. Index, rankningar och rapporter skapar en bild av utvecklingen och får den att verka linjär och målinriktad. Samtidigt ställer granskarna krav på det som granskas. Det kan ofta handla om att producera rätt typ av information vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. I den processen skapas olika föreställningar om vad som är problem och hur de bör lösas. Genom jämförelse med andra länders utveckling och med de egna utvecklingen, konstrueras “framsteg” och också föreställningar om vad en modern (europeisk) stat är eller bör vara.
De omvälvande förändringarna i Central- och östeuropa sedan början på nittiotalet beskrivs ofta som en av de viktigaste händelserna i Europa i modern tid. Många studier rörande de ekonomiska och politiska förändringarna i de berörda länderna har redan gjorts. Däremot har den intensiva övervakningen som ett flertal internationella organisationer stod för studerats i lägre utsträckning. Länderna lämnades knappast vind för våg i sin strävan att modernisera.
– Tvärtom har utvecklingen i de forna Sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen bevakats och styrts av många internationella organisationer. Att bli accepterad som “EU-fähig” innebar att man öppnade upp för olika typer av granskning, inom olika områden. Det blir då viktigt att bättre förstå granskningens roll. Den kan ses om en del i en växande transnationell reglering, så kallad governance, på både europeisk och global nivå, säger Matilda Dahl.
Matilda Dahl disputerar i företagsekonomi vid Stockholms universitet och är verksam på Södertörns högskola. Disputationen sker 25 maj kl.10.00.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Matilda Dahl, doktorand. tfn 08-608 41 65, mobil 0709-409 837e-post matilda.dahl@sh.se
