Tema

Yngre skolbarn lär sig förstå genom att läsa och tala om skönlitteratur

– Skönlitteratur kan användas tidigt i skolan och även bland elever som sällan eller aldrig självmant skulle öppna en bok. Läsning är en social verksamhet och bilder och tankar förstärks hos barnen genom att tala om läst litteratur. Det säger Karin Jönsson som undersökt yngre barns möte med skönlitteratur och som disputerade på fredagen vid Malmö högskola.

Karin Jönsson har varit lärare för yngre barn i drygt 30 år och har använt sitt eget klassrum som underlag för avhandlingen. Hon har dokumenterat, analyserat och försökt att förstå hur eleverna använder litteratur. Eleverna följdes under fyra år – från att de började i förskoleklassen till att de slutade årskurs 3 – och studien tar upp gemensam högläsning, läsloggskrivande, boksamtal och elevernas enskilda läsning.

– Mindre barn bygger egna föreställningsvärldar när de läser själva eller någon läser högt. De skapar egna fantasivärldar precis som vuxna men reflektioner och reaktioner på en läst text kommer med en viss fördröjning hos barn. De kan komma via lekar, i bilder, genom kroppsliga uttryck eller via språket, säger Karin Jönsson när hon summerar de viktigaste resultaten i avhandlingen.

– Det går tidigt att tala med barn om och kring litteratur. De kommenterar och ställer frågor både vid högläsning och om de böcker som de läser själva. Däremot ska man inte tro att de klarar allting själva. Genom boksamtalen upptäckte jag att klassen tillsammans kan klara av saker som den enskilda inte klarar när det gäller lite svårare böcker. Även läraren är viktig som samarbetspartner för att hjälpa barn att på olika sätt närma sig texter och för att bli en läsare, fortsätter hon.

Det betyder att det är viktigt att tala om vad man läst, hur man uppfattat saker och varför man uppfattat innehållet på ett visst sätt, menar Karin Jönsson.

– På det sättet skaver även olika föreställningsvärldar mot varandra och det enskilda barnets föreställning eller bild kring en enskild bok växte. Även texterna växte via barnens loggböcker och gjorde deras resonemang tydligare, säger hon.

Karin Jönsson ser skönlitteratur som en självklar källa för att utveckla läsandet, skrivandet men även tänkandet hos eleverna som går sina första år i skolan. Läs- och skrivprocesser har varit det stora intresset för henne som lärare och något som hon ständigt velat utveckla i undervisningen. Att hon även valt att forska kring barns läsning är med andra ord naturligt.

– Kanske är min avhandling också en reaktion mot alla larmrapporter om att elever läser för lite böcker eller propåer om vilka läsmetoder som fungerar bäst. Jag har tvärtom velat lyfta fram att innehåll i skönlitteratur kan användas mycket tidigt i skolan, säger hon.

Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till en innehållslig diskussion om vad det är för böcker vi läser och vad dessa texter väcker för tankar och idéer.

– Skolan behöver föra en diskussion om hur man levandegör texter och hur samtal kring böcker kan bli vägar till förståelse och utveckling. I vilka sammanhang i skolan ges barn och ungdomar tillfälle att läsa skönlitterära texter och sedan samtala om dem? Jag vill att min avhandling ska vara en inspirationskälla till lärare ute i skolan över hur de själva arbetar med litteratur men även för att börja jobba som reflekterande praktiker, säger Karin Jönsson.

Karin Jönsson försvarade sin avhandling ”Litteraturens möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3” fredagen den 11 maj klockan 10:15-12:00 på Lärarutbildningen (Orkanen, sal D 138), Nordenskiöldsgatan 10, Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Jönsson på telefon 040-665 81 49 eller e-post karin.jonsson@lut.mah.se.

Yngre skolbarn lär sig förstå genom att läsa och tala om skönlitteratur

 lästid ~ 3 min