Tema

Ny istid kan simuleras snabbare och säkrare

Vad händer med slutförvaret av kärnavfall om det blir en ny istid? Beräkningsvetaren Erik Bängtsson vid Uppsala universitet har studerat metoder som gör det möjligt att snabbare och bättre simulera hur jordskopan svarar på en nedisning. Han disputerar på sin avhandling den 11 maj.

För att kunna göra datorsimuleringar av till exempel de luftströmmar i atmosfären som används när man gör väderprognoser, krävs att man löser en lång kedja av matematiska problem. En länk i kedjan är lösningen av linjära ekvationssystem, som Erik Bängtsson forskat kring.

– Ett linjärt ekvationssystem är ett matematiskt problem som kan bestå av ett ofantligt antal delproblem som alla är beroende av varandra och som måste lösas i tur och ordning. I min avhandling har jag studerat hur man kan lösa en viss typ av ekvationssystem snabbt och effektivt, säger Erik Bängtsson.

Att man kan lösa ekvationerna snabbare och effektivare, och därmed spara tid och datorminne, innebär också att man kan ge sig på större ekvationer och få säkrare simuleringar. Ju större ekvation ekvationssystemet är, desto mer exakt blir nämligen resultatet av simuleringen.

Den största delen av arbetet har Erik Bängtsson ägnat åt ekvationer som används i metoder för att kunna simulera hur litosfären, det vill säga jordskorpan och övre delen av jordens mantel, påverkas av en eventuell ny istid. Inlandsisens tillväxt och avsmältning kan ju få stora konsekvenser för slutförvaringen av kärnavfall.

– Jag har jämfört olika sätt att i datorn representera de ekvationer som beskriver litosfärens rörelser och olika sätt att lösa de linjära ekvationssystem som uppstår. Den metod jag utvecklat är effektivare och ger troligtvis bättre resultat än en tidigare känd och använd metod, säger Erik Bängtsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Bängtsson, 018-471 62 87, e-post: erik.bangtsson@it.uu.se

Ny istid kan simuleras snabbare och säkrare

 lästid ~ 1 min