Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 maj 2007

Hela medicinkuren i en tablett?

Om forskarna kan kontrollera hur snabbt läkemedel frisätts i kroppen blir det också möjligt att minska antalet läkemedelsintag för patienten. I en avhandling som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan farmaceuter och fysiker har Ulrika Brohede studerat hur nanoteknologiska hjälpmedel kan användas för att styra frisättningsförloppet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.

Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

– I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera