Tema

Expansion av bioenergi får stora konsekvenser

En ökad odling av energigrödor kommer att ta åkermark och betesmark i anspråk. På bara tre decennier kan denna ökning orsaka en fördubbling av spannmålspriset. Dessutom kan den leda till intensifiering av jordbruket med potentiella störningar i ekosystemet som följd. Det visar en rapport från Chalmers tekniska högskola.

– Resonemanget om konkurrenssituationen mellan mat och bioenergi har tidigare ofta förts på ett alltför förenklat vis, utan tillräckligt mycket hänsyn till vare sig konkreta ägarförhållanden eller ekonomiska mekanismer. Vi har nu tagit med detta i vår analys, säger Daniel Johansson. Han är en av författarna bakom rapporten som ingår i hans kommande doktorsavhandling.

Tidigare resonemang byggde ofta på antagandet att energigrödor skulle odlas på så kallad överbliven mark alternativt lågproduktiv betesmark, som inte används till åkermark. Men enligt Daniel Johansson finns det i realiteten ganska små arealer överbliven mark. Den används istället för bete eller för småskaligt hushållsjordbruk, särskilt i utvecklingsländer där bönderna oftast saknar formell äganderätt.

En annan viktig aspekt är att i en marknadsekonomi så bestämmer den enskilde bonden eller företaget var grödorna ska odlas, troligen efter principen vad som ger högst vinst. Är det mer vinstgivande att odla energigrödor på åkermark än på tidigare betesmark kan man vänta att plantagen tar plats just på åkermarken.

I rapporten analyseras sambandet mellan pris på utsläpp av CO2 och betalningsviljan för bioenergi, vilket i sin tur resulterar i en viss markanvändning och vissa priser på jordbruksprodukter. Analysen har gjorts med hjälp av en energi-jordbruk-ekonomi modell för förhållanden i USA, där de givna förutsättningarna baseras på dagens situation och på antaganden om en framtida utveckling inom energisektorn och jordbruket.

Resultatet är tydligt: Modellen visar en kraftig ökning av spannmålspriser, en fördubbling inom tre-fyra decennier, som en följd av att energigrödor tar plats på både åkermark och betesmark. Den minskade betesdriften, till följd av expansionen av energigrödor, leder till att mer foder måste odlas på åkermark.

– Anledningen till att energigrödor ökar på betesmark är att värdet på åkermark stiger, som en följd av markkonkurrensen, säger Daniel Johansson.

Då måste också den åkermark som används till matproduktion utnyttjas maximalt, med till exempel betydligt mer gödsling. Risk finns även att ekosystemen påverkas negativt till följd av ökat läckage av näringsämnen och expansion av odlingarna in i naturområden.

– Grundförutsättningen för expansion av energigrödor liknar förmodligen den för expansion av exportgrödor som sojabönor och palmolja, som har haft många negativa effekter, säger Daniel Johansson.

Att markpriserna och markkonkurrensen ökar kan vara bra för enskilda bönder med tydliga äganderätter eftersom deras lönsamhet ökar. Men risken är stor att småskaliga bönder utan formell äganderätter kan förlora sin utkomst.

Ökade matpriser beräknas ha en marginell effekt för den genomsnittlige konsumenten i I-länder. Däremot kan det vara betydligt värre för befolkningen i utvecklingsländer, där stora delar lägger 50 procent eller mer av sin inkomst på mat.

Rapporten ”A scenario based analysis of land competition between food and bioenergy production in the US” har publicerats i tidskriften Climatic Change 2007, 82 ( 3-4 ) p. 267-291.

Den ingår i Daniel Johanssons doktorsavhandling som försvaras den 23 maj. Handledare är professor Christian Azar.

För mer information, kontakta:
Daniel Johansson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031-772 31 25
E-post: danjoh@fy.chalmers.se

Expansion av bioenergi får stora konsekvenser

 lästid ~ 2 min