2 maj 2007

200 miljoner till nytt forskningscenter på KTH:Nära möten trots långa avstånd

Ett nytt forskningscenter på KTH ska ta fram lösningar inom ljud- och bildkommunikation för ett mer hållbart samhälle. Centret samlar expertis inom ett stort antal områden. KTH, VINNOVA och partners inom industri och samhälle satsar tillsammans 200 miljoner kronor under tio år.

– Vi vill bidra till hållbar utveckling genom innovation som stödjer samverkan på distans. Nya lösningar inom ljud- och bildkommunikation ska underlätta för människor att anamma en mer hållbar livsstil., säger Charlie Gullström, föreståndare för det nya forskningscentret VINNOVA Centre of Excellence for Sustainable Communications vid KTH.

Det nya forskningscentret samlar expertis från många områden: medieteknik, telekommunikation, kommunikationsvetenskap, miljöstrategi, samhällsvetenskap, arkitektur och design. Nya användarbaserade tjänster, produkter, miljöer, affärsmodeller, metoder och verktyg ska underlätta och möjliggöra samarbete mellan människor som befinner sig på olika platser men som trots fysiska avstånd ska kunna kommunicera på olika sätt.

VINN Excellence-programmet innebär en långsiktig satsning från statliga forskningsfinansiären VINNOVA som bidrar med sju miljoner kronor per år under tio år. KTH och partners inom industri och samhälle satsar tillsammans ytterligare 14 miljoner kronor per år.

Centret deltar redan nu i flera projekt som undersöker hur informations- och kommunikationsteknik, IKT, kan bidra till hållbar utveckling. Ett exempel är EU-projektet “Service, Utveckling och Kommunikation på Distans” i norra Dalarna. Där kan Arbetsförmedlingens kunder på åtta orter nu träffa handläggare för personliga möten via en distansmötesplats som ger full ögonkontakt och inte kräver någon som helst teknikhantering. Efter några månader sålde Arbetsförmedlingen i Mora tre av sina sju bilar och i Malung har man kunnat dra ner på bilresorna till lokalkontoret i Sälen. Kunderna har samtidigt, tack vare distanslösningen, betydligt bättre tillgång till Arbetsförmedlingens service. Miljön har vunnit och servicen har blivit bättre.

Samverkan med användare i samhälle och industri är en viktig del i forskningscentrets arbete.
– Sverige är en erkänt stark IT-nation, låt oss utnyttja detta för att ta fram medierade kommunikationstjänster som underlättar en mer hållbar livsstil. Hållbar affärsutveckling innebär dessutom stora möjligheter för svensk export till nya växande ekonomier, menar Charlie Gullström, som själv är arkitekt.

Nya kommunikationstjänster kommer i framtiden även att påverka utformning och planering av den byggda miljön. Eftersom vi inte längre rör oss i enbart fysiska miljöer blir en viktig fråga för arkitekter och planerare hur IKT-tjänster kan integreras i arkitekturen för att bidra till resurssnål rumsanvändning, menar hon.

– IT och IT-baserade tjänster är resurser som är alltför viktiga för att förbises nu när klimatfrågorna hamnar alltmer i fokus. Det nya centret ska visa hur olika IT-baserade kommunikationslösningar kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Ulf Blomqvist, enhetschef Tjänster och IT-användning, VINNOVA.

– De nya medieformat som är under utveckling innebär stora möjligheter för oss i medieindustrin men ansvarsfulla företag måste beakta miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Lennart Wiklund på Bonnier, en av centrets partners.

– Telekommunikation är ett av de starkaste verktyg vi har för att nå ett hållbart samhälle. Nya samhällsbehov avseende energi och global uppvärmning har stor nytta av bredbandstekniker, både fasta och mobila, framhåller Per O. Andersson, chef för hållbar utveckling på Ericsson och ordförande i centrets styrelse.

Utöver KTH, Bonnier och Ericsson medverkar följande organisationer som partners i det nya centret: Boverket, Joltid, Stiftelsen Folkets Hubb, Sting (Stockholm Innovation and Growth), TeliaSonera och Tidningsutgivarna.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Föreståndare Charlie Gullström, 08-790 9211,
charlieg@kth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera