Ökad hävd bra för ängarna
Ängshävd har utövats i Sverige sedan järnåldern och det har skapat ett unikt landskap med en mycket hög artrikedom. Lotta Wallin har undersökt dagens lövbärande ängar och kommit fram till att de skulle må bra av ökad hävd. Ett experiment med intensivare hävd i några gotländska ängar gav mindre förna och biomassa, visar avhandlingen som granskas vid Uppsala universitet den 16 april.
Idag är den totala ängsarealen i Sverige endast tre promille av vad den var på 1800-talet. Cirka 3000 hektar äng hävdas på det traditionella viset, varav ungefär 350 hektar finns på Gotland. Lotta Wallin har under fyra säsonger ökat hävdintensiteten i tre gotländska ängar som med dagens mått mätt är välhävdade, och sedan jämfört resultatet med den naturliga hävden.
– Mängden förna, det vill säga markens översta skikt som huvudsakligen består av fjolårsgräs och -löv, minskade i en av ängarna, och vegetationsmängden minskade i två av tre undersökta ängar. Det styrkte min misstanke om att hävden i dagens ängar kan vara alltför svag, förklarar hon.
Ängsväxterna reagerade på olika sätt. Ängsväddens populationer blev större tack vare den förbättrade hävden, medan slåtterfibblan inte alls påverkades av förändringen och rosettjungfrulinet reagerade negativt, möjligen på grund av den ökade räfsningen eftersom just dessa plantor lätt fastnar i räfsan och blir uppdragna.
För att kunna följa samma växtindivid under flera växtsäsonger behövde hon en metod som gjorde att hon enkelt och snabbt kunde hitta tillbaka till den.
– Genom att utveckla ett elektroniskt mätinstrument som med hjälp av ultraljud kunde mäta koordinater i mina fasta provrutor lyckades jag göra mätproceduren snabbare och samtidigt minimera antalet felmätta koordinater. Instrumentet kallar jag “Plantastic”, berättar Lotta.
I och med att ängarna idag är få och ofta ligger långt från varandra är det svårt för fröna att sprida sig mellan dem. Därför prövade hon också att sprida frön på konstgjord väg med hjälp av två metoder, frösådd och plantering av småplantor. Båda sätten fungerade väl, men när det gällde etablering på längre sikt var de planterade småplantorna mer framgångsrika än de frösådda plantorna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Wallin, 018-471 28 82, 073-029 22 91, e-post: lotta.wallin@ebc.uu.se
