Hur skriver man ner ett oskrivet språk?
Hur skriver man ner ett hittills oskrivet språk – och kanske ännu viktigare: varför? Malin Petzell beskriver i sin avhandling det tidigare oskrivna afrikanska språket kagulu. Trots att kagulu är det dominerande språket i området där det talas, tappar det talare och riskerar att försvinna – liksom många av Tanzanias språk. Den språkliga och kulturella mångfalden på vår jord är på väg att gå förlorad, vilket lett till ett växande intresse för oskrivna språk inom Unesco och andra organisationer.
Kagulu talas i centrala Tanzania, 250 km väster om största staden Dar es Salaam av ca 240 000 personer. I Sverige finns varken kagulutalare eller någon information om språket. Därför har Malin Petzell fått göra flera fältresor till landsbygden där kagulu talas. Hon har samlat in stora mängder språkdata med hjälp av intervjuer, utdelning av frågeformulär samt inspelning av sagor och konversationer.
Av arbetet framkom bland annat att det i kagulu finns sju substantivklasser, vilket kan jämföras med svenskans två genus: utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord). Vad det gäller meningar med adjektiv var dessa svåra att få fram eftersom det finns få adjektiv i den språkfamilj som kagulu tillhör. För övrigt kan de få adjektiv som finns inte kompareras med böjningar. För att säga “Mtambi är bättre än Mkuchu” måste man på kagulu säga “Mtambi bra överstiga Mkuchu”. En annan intressant språklig egenskap är att en längre svensk mening kan på kagulu vara ett enda långt ord med massor av böjningar.
De konstruerade meningar som översattes av kagulutalarna räcker dock inte för att få fram hela grammatiken. Inspelning av spontana konversationer mellan kagulutalare samt berättelser och traditionella sagor är ett viktigt komplement. Då får man fram de grammatiska fenomenen i ett sammanhang. Dessutom är det en bonus att man på detta vis får en inblick i kagulutalarnas kultur, traditioner och vardagsliv.
Varje språk vittnar om just sina talares kulturella identitet och visdom, och är en nyckel till kunskap om människan och omvärlden. Detta är ett av skälen till att det är viktigt att jordens språk beskrivs på ett tillfredsställande sätt. Sådana beskrivningar gör dessutom att lingvister kan jämföra olika språk och fastställa släktskapen dem emellan.
Detta i sin tur gör det möjligt att räkna ut hur folken har delat på sig och migrerat genom historien. Språkvetenskapliga beskrivningar har visat sig vara ett av de största bidragen till Afrikas historieskrivning.
För lingvistik som vetenskap är det också viktigt att alla språk beskrivs, eftersom varje språk ger oss vidare kunskap om vilka grammatiska konstruktioner som är möjliga och hur den mänskliga språkförmågan fungerar. Men att beskriva ett språk, i detta fall kagulu, är framförallt viktigt för dem som talar språket, för att de ska känna stolthet över sitt språk och sin kultur, och för att de ska kunna skriva på sitt modersmål. Språklig medvetenhet stärker ett folks självkänsla samt främjar tolerans och förståelse för kulturell mångfald.
Avhandlingens titel: A linguistic description of Kagulu.
Disputationen äger rum lördagen den 21 april 2007 kl. 10.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Malin Petzell, tel. 031-786 4182 (arb),
e-post malin.petzell@african.gu.se
Hemsida: www.african.gu.se/petzell/
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
