Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 mars 2007

Konditionsträning bra för hälsan även vid lungsjukdom

Personer som lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta förorsakad av rökning, mår bättre både fysiskt och mentalt av att träna regelbundet. En avhandling av Ragnheidur Harpa Arnardóttir visar att två träningspass i veckan hade en mycket positiv inverkan på medelsvårt eller svårt sjuka patienter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 31 mars.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har blivit en folksjukdom i Sverige. Den bryter ner lungvävnad och gör luftvägarna trånga, vilket bland annat leder till ökad andfåddhet och återkommande infektioner. Fysisk träning är en viktig del av rehabiliteringen, och Ragnheidur Harpa Arnardóttir har undersökt vilken effekt olika typer av träning har på patienter med svår eller medelsvår KOL. Hon har dessutom studerat hur väl två olika typer av gångtest fungerar för att utvärdera träningens effekter på patienterna.

Avhandlingen visar att regelbunden konditionsträning ger de bästa resultaten. Genom att genomföra två träningspass i veckan i sexton veckor förbättrade patienterna sin hälsorelaterade livskvalitet och mådde bättre mentalt, samtidigt som arbetsförmågan ökade och de fick bättre resultat i gångtest. Styrketräning hade däremot ingen mätbar effekt på patienternas hälsa.

En jämförelse av olika typer av konditionsträning visar att intervallträning är mer effektivt än kontinuerlig belastning. Man måste dessutom träna regelbundet för att upprätthålla den positiva inverkan på hälsan. Patienterna som tränade i sexton veckor och sedan slutade mådde visserligen bättre ett tag, men vid uppföljningen ett halvår senare hade de direkta effekterna av träningen försvunnit helt.

– Alla patienter med medelsvår eller svår KOL borde erbjudas fysisk träning. Men för att upprätthålla de positiva effekterna måste den ges antingen i form av regelbunden underhållsträning, det vill säga lättare träning som syftar till att underhålla den kapacitet man redan byggt upp, eller i form av återkommande, mer intensiva träningsperioder som höjer kapaciteten, säger Ragnheidur Harpa Arnardóttir.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ragnheidur Harpa Arnardóttir, 018- 611 40 73, 070-895 86 88, e-post: Harpa.Arnardottir@medsci.uu.se till och med 5 april, efter det på +354-822 82 38.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera