Tema

Båtbottentvätt förhindrar spridning av giftiga ämnen

I år genomförs för tredje året projektet med båttvätt i Trosa hamn. Enligt Britta Eklund, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), är metoden ett välfungerande mekaniskt alternativ till de båtbottenfärger som har visat sig ha negativa effekter på miljön. Nya mätningar visar på förhöjda värden av metaller i flera skärgårdshamnar, förändringar som troligen beror på mänsklig påverkan. Halterna av dessa ämnen skulle kunna minskas vid användning av båttvätt.

Fritidsbåtar målas av tradition med en färg som har till uppgift att förhindra att organismer sätter sig fast på skrovet. Undersökningar har visat att dessa färger är giftiga för miljön och myndigheter har infört allt striktare restriktioner när det gäller användningen av dem. Enligt en utvärdering av det projekt med manuell båtbottentvätt som pågått i Trosa i år är en stor del av båtägarna nöjda och miljövinsterna är stora.

– Det har visat sig att 80 procent av de som använder metoden är nöjda när det gäller dess effektivitet med att hålla växtorganismer borta från båtbotten. Båttvätt fungerar bäst när båtarna är försedda med en hård, slät yta där det inte så lätt sätter sig organismer och som är lätt att tvätta, säger Britta Eklund.

– Mätningar visar att båttvätten i Trosa medför begränsat läckage till omgivningen eftersom det finns en uppsamlingsanordning under. Vi har visserligen kunnat se en viss förhöjning av oönskade substanser av koppar och zink i närheten av båttvätten, men halterna var betydligt lägre än i anslutning till platser där båtarna högtrycktvättas. När båtägare i allt större uträckning övergår till att använda en hård färg och tvättar sina båtar kommer allt mindre mängd farliga metaller läcka ut i miljön, säger hon.

Undersökningar av bottnen och vattnet har nyligen genomförts vid Wasahamnen, Bullandö Marina och naturhamnen Säck i Stockholms skärgård. På sedimenten har samma metaller analyserats, nämligen koppar och zink och även giftighet testats. Vattenproverna från Wasahamnen innehöll höga halter av båda metaller jämfört med referensstationen. Även vattnet från Bullandö marina och naturhamnen Säck hade förhöjda halter av koppar och zink.
Trots att det är förbjudet att använda kopparfärger på ostkusten kunde alltså förhöjda halter i både vatten och sediment konstateras.

Sediment från Wasahamnen innehöll 2 – 3 gånger mer av både koppar och zink, än vad som uppmättes på någon av de andra platserna. Det noterades förhöjda halter av koppar och i zink i vattnet från både Säck och Bullandö marina och motsvarande höjningar i sedimenten, vilket innebär att det sannolikt är fritidsbåtar som sprider dessa metaller. Detta styrks av att de högsta metallhalterna i sedimenten i både Bullandö marina och i Trosa hamn fanns vid upptagningsplatserna för fritidsbåtar.

– Om båtägarna använde hård färg på bottnen och tvättade regelbundet skulle vi kunna minska denna spridning av metaller i skärgårdsmiljön, säger Britta Eklund.

Ikväll kl 19.00 instrueras båtägare i Folkets hus, Trosa, hur metoden med båttvätt fungerar. Undersökningsresultat från Östersjön presenteras. För ytterligare information om detta, kontakta Karl-Axel Reimer, kommunekolog, tfn 0156-520 24 eller mobil 070-212 2024

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Britta Eklund, forskare, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, tfn 08-674 7211/0156-16 406, mobil 070 – 753 1279

Båtbottentvätt förhindrar spridning av giftiga ämnen

 lästid ~ 2 min