Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 mars 2007

Studenter från Stockholms universitet förespråkar höghus i gröna kilar

Sollentuna kommun planerar att bygga 2800 bostäder i det natursköna Väsjöområdet. Studenter föreslår en koncentration av bebyggelsen för att spara orörda naturområden och bevara den lantliga landskapsbilden med dess natur- och kulturvärden.

Ett stort antal villor och flerbostadshus planeras i känsliga och sjönära naturområden. Kommunen vill upphäva strandskyddet för tre sjöar i området för att skapa attraktiva bostäder. Detta utgör ett hot mot växter och djur i naturområdena runt Väsjön, hävdar studenter från Stockholms universitet.

De planerade naturreservaten Rösjöskogen och Södra Törnskogen förväntas bli mer isolerade och kan på sikt få en minskad mångfald av växter och djur. Runt Väsjön finns det idag möjlighet till spontanidrott och lek i naturmiljö för områdets invånare, vilket kommer försämras i och med en urbanisering av området. Biltrafiken i området påverkar också hälsa och miljö på ett negativt sätt genom buller och utsläpp.

Som alternativ utformning och omfattning föreslår studenterna en reducering av antalet bostäder till 1 500 samt att bebyggelsen koncentreras i form av flervåningshus med max åtta våningar för att bevara områdets värdefulla grönytor och friluftsliv.

En omfattande utredning av den planerade bebyggelsens konsekvenser för miljön finns presenterad i en miljökonsekvensbeskrivning – “Väsjöområdet, Naturnära eller stadskärna”.

Fredagen den 23 mars kl. 10.00 presenteras rapporten i Sollentuna församlingshus i salen Lilla himlen, Sköldvägen 10, Sollentuna Centrum av studenterna på kursen Miljökonsekvensbeskrivningar vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
Bo Eknert, kursansvarig lärare, tfn 08-16 48 01, mobil 073 – 766 93 08, e-post bo.eknert@natgeo.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera