Artikel från Stockholms universitet
21 mars 2007

Ny metod stoppar malariaparasiten i myggorna

Varje år insjuknar mellan 300 och 500 miljoner människor i malaria. Av dessa dör 1-2 miljoner, de flesta barn. I en ny avhandling av Jenny Lindh, Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi, vid Stockholms universitet presenteras upptäckter om malariamyggan som öppnar för metoder där parasiten som orsakar sjukdomen stoppas redan i myggans mage.

I Jenny Lindhs avhandling studeras en metod som ska stoppa parasiterna i myggorna, så kallad “paratransgenics”. Metoden går ut på att en modifierad bakterie introduceras i myggan. Bakterien är modifierad så att den producerar en molekyl som dödar eller stoppar utvecklingen av parasiten. I avhandlingen har två av stegen i utvecklingen av paratransgena myggor undersökts.

– Först har de bakterier som finns naturligt i myggor studerats för att kunna välja en bra kandidat för metoden. Olika sätt att introducera bakterier i myggor har också undersökts, säger Jenny Lindh.

32 olika bakterier har identifierats. Utgångspunkten var att en bakterie som ofta fanns i magen på myggorna är en bra kandidat för paratransgenics. Resultaten visade dock att det var olika bakteriearter i olika myggor.

– Trots det tror jag att lämpliga bakterier har hittats eftersom flera av dem är nära släktingar till bakterier som ofta isolerats från insekter. Många av bakterierna går också att modifiera genetiskt, säger hon.

Två olika sätt att introducera bakterier till myggor har undersökts – via sockerlösningar och via vattenpölar. Hanmyggor lever bara på socker medan honmyggor livnär sig på blod och socker. För att kunna undersöka myggornas respons till sockerlösningar jämfördes hur gärna myggorna äter av två olika sockerlösningar. Eftersom lösningarna först färgas med karamellfärg var det möjligt att se hur många myggor som ätit av varje sort.

– Det kunde konstateras att myggorna lika gärna äter av sockerlösningar med som utan bakterier. Det har också visats att myggor kan ta upp bakterier från vattnet som de kläcktes i. Dessa resultat tyder på att det går att använda både sockerlösningar och vattenpölar för att sprida bakterier till myggor i naturen. Molekyler som lockar myggorna till sig skulle kunna användas för att få myggorna att söka upp de platser där de modifierade bakterierna placerats, säger Jenny Lindh.

I morgon torsdag kl 13.00-15.00 invigs ett nytt malarialaboratorium vid Stockholms universitet. Där kommer fortsatt forskning på området att bedrivas. Journalister är välkomna till invigningen. För ytterligare information, kontakta Maria Erlandsson, e-post maria.erlandsson@eks.su.se eller mobil 070-230 88 91

Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och upprepade kräkningar. Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in. Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen. Malaria orsakar av en encellig parasit som tillhör släktet Plasmodium. Parasiten sprids av myggor som tillhör släktet Anopheles. Det är när myggorna suger blod som parasiten kommer in i vårt blod. Det finns många olika angreppssätt för att stoppa malariaspridningen. De som används mest idag är behandling av sjuka personer med mediciner och förhindrande av myggbett med myggnät som är impregnerade med insektsdödande medel (insecticider).

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Lindh, tfn 08-16 13 08, mobil 0733-208965, e-post jenny.lindh@gmt.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera