16 mars 2007

Tävling viktigt mått för bra avel av islandshäst

Det går att avla för bra tävlingsprestationer hos islandshästar. Det visar forskning som har gjorts av Elsa Albertsdóttir, institutionen för husdjursgenetik vid SLU.

I sin licentiatavhandling visar hon att resultat från tävling kan användas som underlag för att välja ut islandshästar till avel och därigenom ytterligare förbättra hästens olika gångarter, exteriör och temperament. De flesta islandshästar har gångarterna skritt, tölt, trav och galopp. Många kan dessutom visa flygande pass.

I aveln med islandshästar vill man ha en ridhäst med dessa gångarter och som kan användas både för nöjesridning och för tävling. Tävling med islandshäst har blivit mycket populärt i många länder utanför Island, till exempel Sverige. I dag betingar islandshästar med bra tävlingsresultat höga ekonomiska värden.

I det material som Elsa Albertsdóttir analyserade fanns knappt 19 000 observationer på närmare 3800 hästar från Island och Sverige som tävlade under åren 1998-2004, samt drygt 16 000 hästar från elva olika länder avelsbedömda under åren 1990-2005.

Studien av tävlingsdata visade att tävlingsegenskaperna påverkas till mellan 18 och 35 procent av ärftliga faktorer. Detta talar för att tävlingsresultat kan användas som ett komplement till avelsbedömningarna för urvalet av avelsdjur. Resultaten visade också att det råder starka genetiska samband mellan tävlingsresultat och ridbarhetsegenskaperna i avelsbedömningen. Det är alltså till stor del samma kvaliteter hos gångarter respektive ridbarhet som man premierar på avelsbedömningar och tävlingar. Ett relativt starkt samband mellan hovkvalitet och tävlingsframgångar visade på betydelsen av en hållbar häst för att nå tävlingsframgångar.

OLIKA TYPER AV TÄVLING
Två typer av tävlingar för islandshästar, sport- och gæðingatävlingar, ingick i Elsas studie. Den senare formen förekommer huvudsakligen i Island men ökar i popularitet i flera andra länder. Hästarna som deltar måste vara fem år eller äldre och finnas med i databasen WorldFengur. Tre eller fem auktoriserade domare dömer vid varje tävling. Sporttävlingarna består av grenarna tölt, fyrgång (tölt, skritt, trav och galopp) och femgång (tölt, skritt, trav, galopp och snabb passgång). Dessa tester genomförs på en oval bana. Dessutom förekommer en bedömningsgren i pass som genomförs på en rak bana. Vid gæðingatävlingarna bedöms dessutom allmänt intryck samt hästens framåtanda och vid sporttävlingarna är tekniken och precisionen vid utförandet betydelsefull. Det finns även rena passlöpsgrenar där hastigheten är avgörande.

VÄLJS UT FÖR AVEL
Förutom olika tävlingar för islandshästar genomförs särskilda “avels-shower”. Resultat från dessa avelsbedömningar används idag som underlag för att kunna välja ut de bästa hästarna till avel. Hästarna bedöms här med avseende på exteriör och ridbarhet vid de fem gångarterna visade på en rak bana. En veterinärbesiktning av hästarna görs också. Bedömningarna pågår i en till två dagar och vid varje tillfälle poängsätts hingstar, valacker och ston i olika åldersgrupper.

Hästarna måste vara registrerade i WorldFengur samt individmärkta med microchips eller frysmärkta. Resultat från avelsbedömningarna används för avelsvärdering av hästarna. Vid avelsvärderingen skattas enskilda hästars genetiska värde som förälder till nästa generation med ledning av hästens eget, eventuella avkommors, föräldrars och andra släktingars resultat. Totalt ingår 17 olika egenskaper (8 exteriör- och 8 ridbarhetsegenskaper samt mankhöjd) i avelsvärderingen.

För islandshästar är systemet för avelsvärdering väl utvecklat och det är möjligt att jämföra hingstar och ston födda i elva olika länder (Island, Österrike, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, Norge, Sverige, Schweiz, Nederländerna och USA). Utförligare information om avelsbedömningarna samt uppgifter om enskilda hästars resultat, deras färger, avkommor och föräldrar, uppfödare med mera kan hämtas på WorldFengurs hemsida (www.worldfengur.com).

För mer information: elsaa@centrum.is.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera