Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 mars 2007

Europeiska patent på stamceller kan bli möjligt

Under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav bör isolerade embryonala stamceller kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent. Den slutsatsen, som går på tvärs mot bland annat EU-kommissionens etikråds syn, drar en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en vetenskaplig artikel i den internationella tidskriften Stem Cells.

Artikeln är resultatet av ett unikt samarbete mellan etikforskarna Mats G. Hansson och Gert Helgesson vid Centrum för bioetik, Richard Wessman vid juridiska institutionen, Uppsala universitet, samt den internationellt ledande stamcellsforskaren Rudolf Jaenisch vid Whitehead Institute for Biomedicial Research och Massachusetts Institute of Technology.

– Vår slutsats är att stamceller i princip kan vara patenterbara och att det är förenligt med etiska uppfattningar om att ett mänskligt embryo bör ges ett särskilt skydd i kraft av sin potentiella förmåga att utvecklas till en människa. Det kommer att intressera väldigt många, säger professor Mats G. Hansson.

Forskning på embryonala och vuxna stamceller kan ge nya möjligheter att behandla och bota sjukdomar. Samtidigt är den etiskt kontroversiell, särskilt när det gäller användandet av stamceller från mänskliga embryon. Möjligheten att ta patent på dessa celler har uteslutits av flera instanser inklusive flera europeiska patentmyndigheter och EU-kommissionens etikråd (EGE). Enligt EGE är det endast genetiskt förändrade stamceller eller sådana celler som utvecklats vidare till särskilda kroppsceller som kan bli föremål för patentering. I flera europeiska länder är patent på stamceller helt otänkbart och den europeiska patentmyndigheten (EPO) liksom olika nationella patentmyndigheter förhåller sig avvaktande.

– Det var när jag förstod att man helt missat att den stora utmaningen inom stamcellsforskningen är det första steget – att lyckas få cellerna att överleva i ett odlingsmedium – som idén till artikeln väcktes. Överlever cellerna är det i en form som är helt annorlunda än sitt ursprung och därmed borde de vara patenterbara, säger Mats G Hansson.

Den stora utmaningen för stamcellsforskarna ligger alltså inte primärt i att genetiskt eller på annat sätt förändra de embryonala stamcellerna. Den vetenskapligt och teknologiskt svåra uppgiften är att få dessa celler att överhuvudtaget överleva i laboratoriemiljön utanför de blastocystceller där de hämtats. Att ta fram stamceller innebär en kraftig modifiering som åstadkoms genom att man förändrar de olika miljöfaktorer som gör att cellerna växer till – förändringar som på ett irreversibelt sätt bryter ned det skyddande proteinhölje som omgärdar cellens DNA. En från det mänskliga embryot isolerad stamcell skiljer sig därmed på avgörande sätt från sitt ursprung.

Artikelförfattarna kommer fram till att isolerade stamceller således bör kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav som uppfinningshöjd och industriell tillämpning. När det gäller patentens omfång föreslås en konservativ hållning för att enskilda patent inte ska kunna hindra viktig forskning, något som riskerar att ske i USA till följd av två beviljade patent med mycket breda exklusiva rättigheter.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av Mats G. Hansson, tel: 018-611 35 76, e-post: Mats.Hansson@bioethics.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera