Tema

Problem när politisk retorik ska omvandlas till konkreta mål i skolan

Inger Assarson har i sin avhandling studerat vad som händer när en grupp pedagoger tar den politiska retoriken om ”en skola för alla” och gör budskapet till meningsfullt för dem. – Politiska intentioner är aldrig enhetliga och det finns många motstridiga diskurser som pedagoger måste förhålla sig till. Problemen uppstår när pedagogerna ska göra om den politiska retoriken till konkreta uppnåendemål, säger hon.

Inger Assarsons intresse för ämnet föddes när hon höll i uppdragsutbildningar för redan verksamma specialpedagoger.
– Jag blev förvånad över motståndet mot ”en skola för alla”. Jag hade en tanke om det som något gott och därför blev jag intresserad av att ta reda på vad som händer när man tar något gott och gör om det till ett uppdrag, säger hon.

Begreppet en skola för alla etablerades i Utredningen om Funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Där skrivs att ”En skola för alla innebär att skolan skall anordnas så att den är lika ändamålsenlig för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov.” Inger Assarson säger att en skola för alla är retorik, ett tomt begrepp som fylls med gemensamma förhoppningar om något som skulle kunna vara bättre. Problemen börjar när retoriken ska genomföras och bli konkret eftersom den då måste definieras. Hon visar hur pedagogerna när de ska skapa mening i en skola för alla utgår från sin egen verklighet snarare än intentionerna i skolans styrdokument.
– För pedagogerna kretsar allt kring att få verksamheten att fungera. Därför fokuserar de mest på de elever som stör. I en skola för alla ingår att se olikhet som en resurs, men i verkligheten tas lite hänsyn till olikhet om olikheten inte betyder att eleven stör, säger Inger Assarson.

I studien ingår 17 pedagoger som Inger Assarson har träffat för gruppdiskussioner, enskilda samtal och som har fått skriva dagböcker om sitt arbete under en vecka.
– Det märktes att en skola för alla var något de ville och behövde prata om. Pedagoger behöver tala väldigt mycket mer, säger hon.

Inger Assarson tar utgångspunkt i språket och analyserar den språkliga meningskonstruktionen bland pedagogerna.
– Språket är en skapande kraft. Man kan arbeta sig fram till förändringar genom samtal eftersom språket har en förmåga att lyfta tanken till vad man skulle kunna göra annorlunda, säger hon.

Hon hoppas att hennes avhandling kommer att användas som ett underlag för att öppna samtal om olikheter och mångfald, värdegrunder och en skola för alla bland pedagoger och på lärarutbildningen.
– När man destabiliserar det givet goda uppstår etiska frågor. Man riskerar öppna för krafter som är för det motsatta, men jag anser att man måste öppna upp för samtal också om det vi ser som det goda annars är inte det goda gott. Min avhandling är lika lite en kritik mot en skola för alla som en kritik mot demokrati eller mänskliga rättigheter, säger hon.
– En skola för alla kommer aldrig vara ett misslyckande eftersom det är retorik. Däremot kan skolan misslyckas i konkreta situationer om elever hamnar i utanförskap, marginaliseras eller när elever känner sig nertryckta och när skolan inte kan möta elevers behov.

Inger Assarson disputerar med avhandlingen ”Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag” fredagen den 16 februari, klockan 10.15 på Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Inger Assarson på inger.assarson@lut.mah.se, telefon 040-665 80 86 eller 0703-45 72 34.

Problem när politisk retorik ska omvandlas till konkreta mål i skolan

 lästid ~ 2 min